Byggregler

Myndighetskrav, standarder och CE-märkning

För att underlätta handeln inom och till Europa har direktiv, gemensamma europeiska standarder samt ett gemensamt märknings­system införts. Direktiven är ett slags lagstiftning som medlemsländerna förpliktigat sig att följa. Europeiska standarder ersätter de nationella och märkningssystemet, med symbolen CE, ersätter nationella märkningssystem. Bokstäverna CE är en förkortning för Conformité Européenne (i överensstämmelse med EU-direktiven).

För de flesta träprodukter finns de grundläggande kraven i Bygg­produktdirektivet och från och med 1 juli 2013 i Byggprodukt­förordningen, som bland annat innebär att CE-märkningen är obliga­torisk. Det finns flera olika typer av standarder.

Det ska betonas att CE-märkningen inte är ett kvalitetsmärke. Det betyder bara att de prestandavärden som deklarerats för produkten har tagits fram enligt en gemensam europeisk standard. Prestanda kan deklareras, som sker för konstruktionsvirke med klassbeteckningar C18, C24 och C30 eller som för fönster med till exempel värden på stöttålighet och andra egenskaper.

CE-märkningen säkerställer att produkten kan föras över gränsen till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbets­området, EES, men säkerställer inte att produkten kan användas i det aktuella landet. Här spelar de nationella byggreglerna en viktig roll. De bestäm­mer vilken nivå på produktens prestanda som gäller.

Eurokoderna (de europeiska beräkningsstandarderna) spelar en helt central roll och Boverket refererar till dessa i sina föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, EKS (Eurokod Sverige). Versionen från 2015 benämns EKS 10.

Med EKS implementeras eurokoderna i de svenska byggföreskrifterna. I några fall medger eurokoderna att det görs nationella val, men denna möjlighet utnyttjas bara i begränsad utsträckning.

AMA och RA

Allmän Material- och Arbetsbeskrivning, AMA, är en serie av referens­­böcker som ges ut av AB Svensk Byggtjänst. Dessa kompletteras med RA, Råd och Anvisningar, och ger god hjälp vid upprättandet av förfrågningsunderlag och bygghandlingar för entreprenader. AMA beskriver krav på material, utförande och färdigt resultat för vanliga arbeten i byggproduktionen. Dessa krav kan ses som sådana som branschen uppfattar som god praxis, allmänt accepterad kvalitet, beprövad teknik och fackmässigt utförande.

Texterna kan refereras i tekniska beskrivningar som till exempel AMA Hus och RA Hus. Förfrågningsunderlaget för en utförandeentreprenad omfattar bland annat tekniska beskrivningar som vanligen ansluter till AMA. Det innebär att man åberopar koder och rubriker i AMA som där­igenom kommer att gälla som föreskrifter i det aktuella projektet.

Tabell 47 Exempel på viktiga standarder

  • Provningsstandarder
    Exempel: SS-EN 408:2010 - Konstruktionsvirke och limträ
    - Bestämning av vissa fysikaliska och mekaniska egenskaper
  • Klassificeringsstandarder
    Exempel: SS-EN 338:2010 - Konstruktionsvirke
    - Hållfasthetsklasser
  • Beräkningsstandarder
    Exempel: SS-EN 1995-1 - 1:2004/A1:2008
    - Dimensionering av träkonstruktioner och regler för byggnader
  • Produktionsstandarder
    Exempel: SS-EN 14351 - 1:2006+A1:2010
    Fönster och dörrar - Produktstandard, funktionsegenskaper.
0

Standarder ges ut av SIS Förlag AB.

Få inspiration och nyheter från oss

Anmäl dig och få information om bland annat publikationer och seminarier från Svenskt Trä via e-post

Anmäl dig för att få inspiration