Virke för byggändamål

Virke för byggändamål

Virke till byggnader kan indelas i följande kategorier:

• Konstruktionsvirke används i lastbärande delar som det därför ställs särskilda krav på när det gäller hållfasthet och styvhet i bärande konstruktioner
• Beklädnadsvirke används synligt, som in- och utvändiga panel­brädor, golvbrädor, planhyvlat virke samt lister
• Formvirke används för formsättning av betongkonstruktionens ytform, formreglar, bockryggar med mera
• Ställningsvirke används för tillfälliga konstruktioner
• Snickerivirke kommer till byggplatsen i form av färdiga produkter, som fönster, dörrar, trappor och inredningar med mera.

Vanligen används gran för byggändamål med undantag för hyvlat invändigt beklädnadsvirke och snickerivirke, där furu dominerar.

Virkets måttnoggrannhet förbättras genom hyvling, så kallad dimensionshyvling. För vissa produkter sker en profilering.

Virkets kvalitet specificeras ofta genom att det handelssorteras enligt standard SS-EN 1611-1, se även avsnittet Virkeskvalitet, eller enligt en företagsspecifik sortering, eller genom att man hållfasthetssorterar virket. I AMA Hus föreskrivs vissa virkeskvaliteter för olika ändamål.

Virke till byggnader

Byggvirke svarar för en betydande del trä i hus med bärande trästomme. Utveckling och användning ställer delvis annorlunda krav än de som uppfylls vid traditionell sortering.

Till bärande delar av en träbyggnad används kvaliteter som anges för konstruktionsvirke.

Till byggvirke används framför allt dimensionshyvlade produkter av gran. Dimensioner och kvaliteter är anpassade för olika ändamål. Råvaran sorteras vanligen fram ur sort G4-2 – G4-3.

Virke till anläggningar

Trä har på senare år fått större användning i anläggningar, dels som tillfälligt virke i gjutformar och ställningar, dels till permanenta anläggningar som bullerskärmar, spänger, bryggor, broar, stolpar, staket och plank.

I större anläggningar ingår ofta limträ, i oskyddade konstruktioner används ofta impregnerat virke.

Konstruktionsvirke

Till bärande konstruktioner ska hållfasthetssorterat virke användas. Sorteringen kan ske såväl maskinellt som visuellt i olika klasser, från C14 till C35. Även fingerskarvat virke kan med vissa undantag användas till konstruktionsvirke för bärande konstruktioner. Konstruktions­virke ska vara CE-märkt.

Beklädnadsvirke

Virke av högre kvaliteter används ofta till beklädnadsprodukter, speciellt om de ska ha synlig yta. Vanligen används både furu och gran invändigt, medan gran används utvändigt.

Utvändiga panelbrädor

Till utvändiga panelbrädor används kluvna torkade centrumutbyten av gran. Virkeskvaliteten bör vara sort G4-2 eller bättre. Panel­brädor med finsågad eller rillad yta kan målas med de flesta färgsystem. Är ytan hyvlad bör panelen inte målas med slamfärg. För att ytan ska bli fri från sprickor tas panelbrädorna fram genom så kallad torrklyvning, det innebär att klyvningen sker efter det att virket torkats. Klyvningen sker i bandsåg i samband med att profilen hyvlas. En torrkluven panelbräda har god formstabilitet och en för ytbehandling lämplig ytstruktur. Utvändiga panelbrädor ska vara CE-märkta.

Invändiga paneler

Till invändiga paneler till väggar och tak, bör furu eller gran av sort G4-1 eller bättre användas. Genom profilhyvling, till exempel spontning, falsning, fasning eller rundning, kan ett stort urval av olika panel­typer produceras. Ett stort antal profilhyvlade invändiga panelbrädor tillverkas med mått enligt SS 232813. Invändiga panelbrädor ska vara CE-märkta.

Planhyvlat

Planhyvlat virke tillverkas av furu i lägst sort G4-1.

Lister

Lister tillverkade av massivt trä finns i en mängd olika profiler och dimensioner. I svensk standard delas lister in efter användning. Två sorter förekommer, sort A och B enligt svensk standard SS 232811. Fingerskarvat virke kan förekomma i sort B. Fingrarna är då kortare och syns på flatsidan av listen.

Lister i sort A är av hög kvalitet, av furu eller lövträ, huvudsakligen avsedda för genomsynlig behandling. Virket till listerna ska vara rätvuxet samt fritt från sprickor, blånad, märgränder, kådved och får inte vara fingerskarvat eller lagat. Enstaka friska, högst 7 mm stora kvistar tillåts. Kvist får inte uppta mer än en tredjedel av listens bredd.

Lister i sort B är huvudsakligen avsedda för målning med täckande färg, samt lister avsedda för genomsynlig behandling, där kvistar accepteras som ett naturligt inslag. Virket ska vara fritt från genomgående sprickor och kådved. Övriga sprickor med högst 0,5 mm bredd tillåts. Listvirke får vara fingerskarvat och lagat med rund träplugg. Kvistens största mått får inte överstiga en tredjedel av listens bredd. Andra kvistar än friska kvistar tillåts inte. Lister i sort B bör inte föreskrivas för lister med tjocklek under 10 mm.

Golvbrädor

Golvbrädor av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som av gran. Kvalitet och utseende varierar mellan olika golvtillverkare. Golv­brädor av slätspontat virke tillverkas i sort G4-2 eller bättre. Som utgångs­material används vanligen centrumutbyten, vilket medför att större eller mindre stråk av kärnved kommer att synas i furugolvens yta.

Det är viktigt att golvbrädorna håller väl anpassad fuktkvot och att de inte läggs in förrän klimatet i byggnaden motsvarar bruksstadiet. Detta för att undvika onödiga spänningar eller springor i golvet. Brädor av golvkvalitet ska vara torkade till målfuktkvot 8 procent. Golvvirke ska vara CE-märkt, se även kapitel Trä och fukt.

Formvirke

Till formsättning av betongkonstruktioner används normalt virke av utseendemässigt lägre kvalitet, sort G4-4 eller bättre, än det som används som byggvirke. Det är vanligt att en sågad yta vänds mot betongen. För de bärande delarna i en formsättning används konstruktionsvirke.

Ställningsvirke

Till ställningar används virke som ska uppfylla kraven för konstruktionsvirke. Begagnat virke får användas. Ställningsplank får inte vara fingerskarvade. Med hänsyn till halkrisken används sågat virke.