Skivor

Plywoodskivor

Plywoodskivor (kryssfaner) är uppbyggda av ett ojämnt antal samman­limmade tunna faner. Fanerskikten är lagda vinkelrätt mot varandra. Faneren framställs genom skärning (hyvling) eller svarvning. Då trämönstret är viktigt för upplevelsen är sättet på vilket faner­tillverkningen gått till avgörande. Mönstret av årsringar eller andra fiber­störningar (särdrag) hos trämaterialet ger karaktär. Det finns plywood­typer som är belagda med tunna ytskikt av melamin eller plast­impregnerat papper (formplywood). Ett på papperet tryckt mönster kan ge karaktär av olika träslag. Faner med genomskurna kvistar ger stor variation åt ytorna. I vissa kvaliteter är eventuella kvisthål i ytfaneret spacklade så att resultatet är en slät yta. Vid användningen av plywood utnyttjar man att skivorna oftast är mycket styvare och starkare i den ena riktningen. Genom sin uppbyggnad är plywood ett material som kan sågas i alla former. Plywood limmas vanligen med fenolhartslim, som i princip är ett vattenfast lim. Plywood går därför att använda vid gjutningar och till fasader, tak, båtar och husvagnar.

En formplywoodskiva är avsedd för ytor i formar för betonggjutning. På båda sidorna av skivan har en helt slät faneryta belagts med plast­impregnerade pappersskikt. Formplywoodskivor har stor användning för andra ändamål, i lantbruk, i transportfordon och till skyltar. Genom att prägla ett mönster i ytbeläggningen kan man åstadkomma halkskydd.

Kvalitet och märkning av plywood

För furuplywood och plywood av lövträ gäller beteckningarna B, BB och X.

B står för en yta med endast mycket små kvistar. De små urfallna kvistarna och sprickorna som finns i faneret är ispacklade. Ytan är putsad.

X står för en yta med möjlighet till ett stort antal (även stora) kvistar, kvisthål och sprickor. BB är en kvalitet mellan B och X.

Byggplywood och konstruktionsplywood har beteckningar dels enligt ISO- och Europastandarder, dels enligt amerikanska regler. I standarderna finns en klass E som i praktiken står för fanerytor helt utan kvistar. Standarderna klassar sedan ytorna med romerska siffror I, II, III och IV.

I är klassen med minst kvistar och kvisthål. En sammanfattande beteckning för såväl fram- som baksidan kan då vara till exempel II/III. De amerikanska reglerna har (med ökande tillåten mängd kvistar) klasserna A, B, C och D. Ett P i beteckningen anger att kvisthål och sprickor lagats så att skivytan är slät. En sammanfattande beteckning för såväl fram- som baksidan kan då vara till exempel CPC.

Konstruktionsplywood får användas till bärande konstruktioner enligt Boverkets byggregler (BBR). All konstruktionsplywood är CE-märkt. CE-märkningen ger en koppling till tillhörande handling där värdena på den hållfasthet som får utnyttjas framgår. För konstruktionsplywood i Sverige är det viktigast att beakta hur plywoodens typ, uppbyggnad och tjocklek kan länkas till tillverkarens prestandadeklaration/produktbeskrivning. För varje skiva konstruktionsplywood ska CE märkningen vara kompletterad med den produktstandard som gäller. Tillverkaren kan ha en egen definition av sin kvalitet (produktstandard) eller hänvisa till Europastandarden EN 636. Där anges”-3” för användning utvändigt och  ”S” för bärande funktion. Skivan ska också märkas med sin nominella tjocklek och träslaget. Om CE-märkningen av praktiska skäl inte är lämplig att göra på själva skivan, kan märkningen göras på en etikett på skivan eller på paketet.

Spånskivor

Spånskivor tillverkas i en kontinuerligt löpande bana där lager av limbelagda fina och grova spån i olika skikt pressas och härdas med värme. Det fina spånet ger skivan en yta lämplig för till exempel målning. Genom processen där spån strös på en bana och lägger sig till rätta delvis i transportriktningen får spånskivor en viss skillnad i egenskaper i de olika riktningarna bredd och längd. Det vanligaste limmet för spånskivor är karbamidlim (urea). Spånskivor används till exempel till undergolv, väggar, innertak, möbler och inredning.

Spånskivor betecknas efter avsedd användning, till exempel möbel, bygg, golv, innertak etcetera. Beteckning för spånskivors fuktbeständighet är av historiska skäl indelad i V20 och V313. V313 är den fukttröga typen. Europastandarden för spånskivor delar in skivorna efter avsedd användning i P1 till P7. Typerna P1 och P2 är avsedda för allmän användning och för inredning och möbler i torra lokaler. Typ P3 gäller motsvarande men i fuktigare omgivning. Typerna P4 till P7 kan användas i olika situationer i bärande konstruktioner enligt Eurokod 5.

Cementbundna spånskivor

I cementbundna spånskivor binds spånen samman av cement. Skivorna har som särskilda egenskaper beständighet mot brand och mikrobiell nedbrytning. Cementbundna spånskivor beskrivs efter avsedd användning, eventuell genomfärgning, ytans egenskaper och skivans form och kantprofilering. Skivorna kan vara specialtillverkade för att vara lämpliga i våtrum eller till fasad.

Melaminbelagda skivor

Melaminskiktet på belagda skivor tillverkas genom värmepressning (härdning) av flera pappersskikt impregnerade med plast. Pappers­skikten blir till ett mycket tunt ytskikt. Det tunna melaminskiktet ger dekorativa effekter och en tålig yta. Melaminskikt på spånskiva är det vanligaste. Fuktrörelserna kan vara lite olika mellan en spånskiva och ett melaminskikt varför det bästa är att båda skiv­sidorna är belagda. Om bara den ena sidan är belagd kan skivan bli skev. Melaminbelagda skivorna används till exempel i möbler och inredning.

OSB-skivor

OSB-skivor (Oriented Stranded Board, strimlespånskivor) känns igen på de stora flata spån som även ligger i skivans yta. Skivorna är särskilt tåliga mot bräckage i hörnen. Precis som i plywoodskivan har OSB-skivan tydliga huvud­rikt­ningar. Spånen nära skivytan ligger i skivans längdriktning medan spånen i mittdelen ligger vinkelrätt mot längdriktningen. Spånen kan vara av såväl barr- som lövträ. Limmet kan vara fenollim i pulver­form eller melaminlim. OSB-skivor används till exempel i väggar och emballage.

OSB-skivor finns i typerna 1, 2, 3 och 4. Typ OSB/1 är för allmän användning och för inredning i torra lokaler. Typ 4 är den tyngsta och mest fuktbeständiga. Typerna OSB/2 till OSB/4 kan användas i olika situationer i bärande konstruktioner enligt Eurokod 5.

Våttillverkade träfiberskivor

Våttillverkade träfiberskivor (masonite) tillverkas av fibrer som framställs ur träet med hjälp av kraftig ångbehandling eller malning eller raffinering. Fibrerna hanteras uppslammade i vatten och förs ut på en trådmatta där vattnet rinner av. Olika högt presstryck ger sedan skivor med olika egenskaper, från porösa till hårda. Normalt är fibrerna sammanhållna med de limämnen som finns naturligt i träet, samt små mängder fenollim. Hårda träfiberskivor har en tydlig slät framsida och en baksida med mönster från trådmattan som följt med in i pressen. Skivorna värmehärdas och vissa behandlas med olja före värme­härdningen.

Våttillverkade träfiberskivor delas in i huvudtyperna porösa, medel­hårda och hårda.

Torrtillverkade träfiberskivor

Medium Density Fibreboard, MDF, är torrtillverkade träfiberskivor. Utgångsmaterialet är torra karbamidbelimmade fibrer. I MDF har man lyckats nå ett nästan helt homogent material. MDF-skivan är mycket jämn i sina egenskaper, till exempel vid målning. Spår som frästs som dekoration i en kökslucka har samma färginträngning i alla riktningar. MDF-skivan används till exempel i möbler och inredning.

MDF-skivor finns med olika fuktbeständighet och förädling som böjbar eller fanerad.

Träullsskivor

Träullsskivor tillverkas av träull som binds med cement. Cement härdar kemiskt med vatten. Träull består av halvmeterlånga, ett par millimeter breda träspån som hyvlats fram ur rundved. Träulls­skivorna har särskilt goda egenskaper när det gäller ljudabsorption och brand. Skivorna används i tak eller i bullerskärmar som ljud­absorbent. Skivorna är ett öppet material som tillåter luft och fukt att transporteras.

Träullsskivor beskrivs efter användning, färg och den struktur som ges av träullens bredd, till exempel undertak, vit, finhyvlad.

Limfog

Limfog består av torkat massivt trä. Skivorna är hoplimmade av 40 – 45 mm breda trälameller. Limmet är vattenburet. Limfogen är plan, putsad och torkad. Limfog används till exempel till bänkskivor och hyllplan.

Lamellträ

Lamellträ är i princip en skiva av limfog som förstärkts med sym­metriskt pålimmade faner eller träfiberskivor. För bokhyllor ger lamellträ limfogsskivans bärförmåga och fanerets eller hårda träfiberskivans ut­seende och ytegenskaper.

Lamellträ beskrivs efter basmaterialet (furustavar till exempel) och typen av ytbeläggning (faner, träfiberskiva, melamin). Ett exempel är "boardlamell" där board används för att beteckna våttillverkad träfiberskiva.