Bygg klimatsmart

Trä lagrar koldioxid
Genom fotosyntesen lagrar de växande trä­den koldioxid i form av kolföreningar. (Träd och mark avger visserligen också en del koldioxid, men de tar upp betydligt mer.) Ju snabbare skogen växer, desto mer koldi­oxid fångas upp. Ur klimatsynpunkt är det därför bättre att bruka skogen och använda virket än att låta skogen stå orörd. Koldioxi­den som lagrats i träden finns sedan kvar under trädets hela livslängd, även efter det att det blivit till en träprodukt. Det är där­för extra gynnsamt att använda trä till stora och långlivade produkter som till exempel byggnadsstommar.

Skogen tar inte slut
I mer än ett sekel har vi skött skogarna i vårt land med stor varsamhet. För varje träd som avverkas planteras minst två nya. Tillväxten i våra skogar är alltså större än uttaget, och virkesförrådet ökar ständigt. Det innebär en icke sinande tillgång på byggmaterial i våra skogar.

Klimatfördelar genom träets alla faser

• Produktionsfasen
  Vid sågning och hyvling av träprodukter är energibehovet förhållandevis litet och biprodukterna (som bark och spån) används som biobränsle till sågverkens torkar.
• Användningsfasen
  – Trähus och träprodukter lagrar koldioxid under hela sin livslängd.
  – Genom att öka andelen trä i byggandet kan användningen av andra byggmaterial som inte kommer från förnybar råvara minskas. Utsläppen av koldioxid blir där­med mindre. (Detta kallas för substitu­tionseffekten.)
  – Trä är ett flexibelt material och träbygg­nader är lätta att bygga om och bygga till, vilket leder till att träbyggnader kan få en lång livstid.
  – Byggnormens krav på låg energianvänd­ning är lätta att uppnå med träbyggnads­system. Trä har dessutom goda värme­isolerande egenskaper och därför minskar behovet av särskild värmeisolering.
  – Trä kan återanvändas, till exempel när golv och fönster tas tillvara och återan­vänds i en annan byggnad. På så sätt för­längs koldioxidens lagringstid. Trä kan även materialåtervinnas och användas i till exempel tillverkning av träfiberskivor.
• Slutfasen
  Uttjänta träprodukter används som bio­bränsle och ersätter fossila bränslen. Detta är också en viktig klimatfördel.

Så länge en träprodukt används kvarstår dess kollagrande effekt. Denna effekt inkluderas oftast inte i en byggnads LCA (livscykelanalys; en metod för att mäta den totala miljöpåverkan under en produkts hela livscykel), vilket självklart vore önskvärt.
 

Ett evigt kretslopp
När de uttjänta träprodukterna används som biobränsle eller komposteras frigörs den lagrade koldioxiden. Men till skillnad från koldioxidutsläppen från fossila bräns­len tillför inte förbränningen av trä nya mängder koldioxid till atmosfären. Den koldioxid som frigörs tas istället upp av åter­planterade och växande träd genom fotosyn­tesen. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja.

Minimalt koldioxidavtryck
Hittills har allt fokus i debatten kring bygg­naders miljöpåverkan handlat om den så kallade brukarfasen, det vill säga tiden från det att huset står färdigt och fram tills att det rivs. Men för att få en helhetsbild kring energiförbrukning bör man också se till byggfasen. För även om vi bygger nollenergi­ hus så kvarstår det faktum att framställan­det av byggmaterial och själva byggfasen påverkar klimatet negativt. Det är därför viktigt att vi använder byggmaterial och byggmetoder med ett minimalt koldioxid­avtryck.

Med moderna byggmetoder i trä kan vi uppnå just detta: en minimerad klimatpå­verkan samtidigt som byggnaderna klarar dagens krav på minskad energiförbrukning.

Trä är naturens egen lösning på klimat­frågan. Nästa gång du funderar på hur du ska möta framtidens krav på hållbarhet, tänk trä!

Ett fyravåningshus i trä lagrar 150 ton koldioxid.

Forskning visar klimatfördelar för trä
Ett fyravåningshus i trä medför ett nettoupptag av 150 ton koldioxid, visar forskning från Mittuniversitetet. Detta är möjligt tack vare att träet lagrar koldioxiden som bundits av de växande träden. Inget annat byggmaterial som används i större skala har denna förmåga att binda koldioxid. (Analysen tar hänsyn till energianvändningen vid trätillverkningen, transporterna och produktionen av huset).

Här växer en del av lösningen på klimatfrågan. Trä är både förnybart och återvinningsbart, och har en fantastisk förmåga att binda koldioxid.

Träbyggandet har lång tradition i Sverige. Även i dag står trä för tradition – men också för miljömedvetenhet och förnybarhet. Att samhällsbyggandet ska vara långsiktigt uthålligt är i dag en självklarhet. Ökad användning av trä innebär möjlighet till minskad användning av ändliga råvaror och minskad koldioxidemission från byggprodukter.

Ett förnybart material

Byggsektorn släpper i Sverige årligen ut 10 miljoner ton koldioxid. Det är lika mycket som all biltrafik sammantaget årligen släpper ut. Många röster höjs nu för att vi på allvar behöver se över hur vi bygger och vilken klimatpåverkan byggandet har. Det behövs en omställning.

Trämaterialet kommer vara en mycket viktig resurs i denna omställning och trä utnyttjas inte med sin fulla potential i byggsektorn idag. Vi kommer framöver kunna bygga fler större byggnader med trä.

Kyotoprotokollets internationella åtaganden om att minska emissionerna av koldioxid kommer rimligen att leda till ökad användning av trä i byggnader. Många länder har startat nationella träbyggnadsprogram som en del i sin strategi att ersätta mer energikrävande byggmaterial med trä. Intresset för och satsningen på träbyggnadsteknik ökar i hela världen – även i länder med lite inhemsk skogsråvara.

Träbyggandets viktigaste fördelar kan sammanfattas i fem delar, varav de fyra första är direkt relaterade till materialet och den femte till byggtekniken:

• Låg energiåtgång för att utvinna träprodukter för byggändamål ur skogen och dessutom finns en stor mängd koldioxidneutral bioenergi lagrad i träprodukterna. Koldioxidneutral innebär i princip att om bioenergin i slutskedet förbrännas har lika stor mängd koldioxid som då släpps ut en gång tagits upp av trädet. Därigenom sker inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Lagringen av koldioxid i byggnaden (trämaterialet) kan ses som en uppskjuten neutralisering av det koldioxid som lagrats.
• Under användningsfasen binder en träprodukt kol motsvarande ungefär lika stor mängd atmosfäriskt koldioxid som träproduktens vikt.
• Vid rivning eller nedmontering av träprodukter kan dessa alltid energiåtervinnas. Detta frigör normalt en avsevärt större energimängd än åtgången för att producera huset. Denna energi är koldioxidneutral och ersätter fossila energikällor.
• Träbyggandet utgår till skillnad från andra byggmaterial från en förnybar naturresurs och förbrukar inte en ändliga råvaror.
• Att producera välisolerade bostadshus med trästomme är resurseffektivt och transporter samt montering går snabbt. Dessutom behövs inte lika stora ytor på byggarbetsplatsen och ljudnivån är betydligt lägre till glädje för de omkringboende.

När träet inte längre kan återanvändas eller materialåtervinnas, till exempel till skivmaterial, kan det fortfarande producera energi genom förbränning. Den energin är klimatneutral och är i själva verket lagrad solenergi. Den koldioxid som avges vid förbränningen togs en gång upp av trädet när det växte i skogen.

År 2008 ställde sig EU-parlamentet bakom ett klimatpaket vars över­gripande mål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden före industrialiseringen. EU har enats om fyra mål som ska vara uppfyllda fram till 2020.
Dessa klimatmål brukar förkortas 20 – 20 – 20.

• Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer
• Sänka energianvändningen med 20 procent
• Öka andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion
• Öka andelen biobränsle för transporter till 10 procent.

Vi behöver nu ta krafttag och hjälpas åt inom branschen för att uppnå dessa klimatmål. Mycket är initierat men det finns mycket kvar att göra. Kom ihåg att just dina val gör skillnad.