Limträ och miljön
Limträprodukter har en uppenbar plats i kretsloppssamhället. Trämaterialet är förnybart, återvinningsbart och dessutom baseras tillverkningen av produkterna till stora delar på bioenergi.
Limträ behöver inte heller bli ett avfallsproblem, utan efter energiutvinning kan askan på sikt återbördas till skogen där träråvaran en gång kom ifrån.
OKQ8 i Häggvik, Sollentuna. Första bensinstationen i Sverige med en stomme i limträ.
Miljöegenskaper
- Limträtillverkning är en resurssnål process. Råvaran är oftast inhemskt granvirke från hållbart brukade skogar samt ett syntetiskt lim. Andelen lim är försumbar, mindre än 1 viktsprocent.
- Produkterna levereras normalt med fuktkvot som högst motsvarar målfuktkvot 16 % från limträtillverkare.
- Till torkningsprocessen används huvudsakligen bioprodukter från den egna tillverkningen.
- Limträ som kundanpassas för beställaren ger inte upphov till något betydande spill på byggarbetsplatsen.
- Emballaget av skyddsfilm utgörs av återvinningsbart material.
- Limträ ger inga negativa miljöeffekter.
- Reparerbarheten är hög och delar av en limträbalk eller limträpelare kan vid behov bytas ut.
- När limträprodukten är uttjänt är den ett utmärkt biobränsle.
- I forsknings- och utvecklingsarbetet med svenska limträprodukter är kretsloppstänkandet en viktig utgångspunkt. Det gäller under limträprodukternas hela livscykel.
Limträ i det naturliga kretsloppet
Granplanta
Miljöprofil limträ
En miljöprofil är en kvantitativ uppräkning av produktens miljöpåverkan i form av utsläpp till:
- luft
- vatten
- mark
samt uppgifter om
- primärt resursuttag - resurser som man tagit från jordskorpan
- energianvändning - den del av det primära resursuttaget som används för energi och omvandlats till emissioner
- insatsmaterial – det vill säga sådana material vars miljöbelastning inte beaktats vid beräkning av miljöprofilen för limträprodukten.
I tillverkarnas miljödeklarationer anges produktens miljöprofil.
Generellt gäller att tillverkaren endast kan ge kvantitativa och objektiva data för sin produkt från vaggan till och med det att produkten lämnar fabriksgrindarna. Vill man få fram kvantitativa data för hela livscykeln får man arbeta med troliga scenarier - eftersom man då även måste ta med produktens slutöde, som kan vara 5, 50 eller 500 år framåt i tiden, då ingen egentligen vet vad som kommer att hända med produkten.
För att utföra en fullständig inventering enligt en Livscykelanalys, LCA, får man till att börja med lägga till användningsskedet och produktens slutöde. Denna möjlighet ligger hos kunden som vet var produkten ska användas.
Livscykelanalys
Livscykelanalys, LCA, är ett redskap som bland annat används för att värdera miljöpåverkan från olika produkter med samma funktion.
För en produkt i en miljödeklaration vet man inte säkert vad den ska användas till.
Granskog
Jämförelse mellan limträ, stål och betong
Här följer en jämförelse mellan en fritt upplagda balkar av limträ, stål och betong. Jämförelsen utfördes av Miljöinstitutet IVL på beställning av de svenska limträtillverkarna.
Ett viktigt steg i en LCA är inventeringen. I det här fallet förutsätter vi att vi har tre miljödeklarationer framför oss, för:
- limträ
- stål
- betong.
Till detta kommer transporter till byggarbetsplatsen som är 150 km från respektive materialleverantör. Då detta är en förenklad studie bedöms att miljöpåverkan genom att bygga in balken etcetera och att sedan riva densamma när huset rivs, har marginell betydelse. Vidare förutsätts att samtliga balkar återvinns på något sätt. Vi använder oss här av ett produktspecifikt LCA-koncept, kallat Life-Time Assessment, LTA. Förenklat kan man säga att det man studerar är produktens livstid och inte som i en LCA resursernas livscykel.
I en LCA görs en utvärdering. Detta är ett behov vid jämförelse av olika alternativ och dess olika miljöpåverkan. Givetvis kan man värdera olika delar i miljödeklarationens profil, till exempel de olika delmaterialens miljöeffekt för att belysa vilken komponent etcetera som hitintills mest utmärkt sig.
Problemet är att det inte finns generellt accepterade miljövärderingsindex, varför sådana inte heller används i miljödeklarationen.
Limträ har minsta miljöpåverkan
Nedanstående tabell redovisar några olika typer av miljöpåverkan för de tre alternativa balktyperna.
Hoppa över tabell
| Balk |
Limträ | Stål | Betong |
| Växthuseffekt | 1 | 13 | 8 |
| Försurning | 1 | 3 | 3 |
| Övergödning | 1 | 2 | 1 |
Tabell: Miljöpåverkan för balk av limträ i jämförelse med balk av stål respektive betong.
FÖRUTSÄTTNINGAR: Funktionell enhet = fritt upplagd takbalk med spännvidden 12 m, lutning 8°, säkerhetsklass 2, klimatklass 1. Samma lastantaganden och nedböjningsbegränsningar (l/200) i de tre olika dimensioneringsfallen. I stål- och betongalternativen är 50 procent av stålet beräknat som återvunnet.
Samtliga limträtillverkare i Sverige har tagit fram egna miljödeklarationer.
Dessa kan beställas hos respektive limträtillverkare. Se i grå kolumnen på denna sida.
