Typ: Övriga byggnader
Kommun: Göteborg
Byggyta: 8750
Konstruktör: Ingenieurbüro Stengel GmbH, Ing. Holzbau Cordes GmbH samt VBK Konsulterande ingengörer KB
Byggherre: Liseberg
Bergbanan, som döptes till Balder, fick en yta på 125 x 70 meter att breda ut sig på. Banan designades av det schweiziska företaget Intamin AG och utformades i flera våningar på grund av det begränsade utrymmet. Normalt brukar rälsen ligga på toppen av trästommen vilket gör att en sådan bana sträcker ut sig över en större yta än i Balders fall. Banans topp på knappt 40 meter följs av 70° lutning i första backen, vilket medför en toppfart på cirka 90 km/h. Efter dryga 2 minuter och diverse cirklar och åttor i totalt 3 våningar och med ett tiotal ”gupp” med positiva G-krafter är resenären tillbaka till startpunkten.
Banans topp på knappt 40 meter följs av 70° lutning i första backen, vilket medför en toppfart på cirka 90 km/h.
Ett beprövat grundkoncept som här förfinats ytterligare genom utformningen av vissa detaljer i stomme och räls. Ingenieurbüro Stengel GmbH från München har varit konstruktionsprojektör för stomme och räls. Trästommen är utformad med vertikalstöd bestående av fackverk, som mest 15 fack höga. Fackens bredd är 3,0 meter och höjd 2,5 meter. Vertikalstödens delning ligger mellan 2,5 och 3,0 meter. Samtliga vertikalstöd är kopplade till varandra med horisontella stänger i banans längdriktning. Stabiliteten i denna riktning åstadkoms med hjälp av snedstag/diagonaler mellan vertikalstöden. I tvärled sker stabilisering via snedstag som ansluter till de olika ”fackverksvåningarna”. Normalt brukar stagning ske både utåt och inåt i kurvorna. I Balders fall har stagning inåt varit enda möjligheten på grund av omkringliggande vägar och byggnader. Då stommen inte kunnat stå med benen så brett isär som brukligt har lyftkrafterna därför blivit avsevärt större än för en konventionell lösning, med sidostagning åt båda hållen, vilket i sin tur påverkat grundläggningen. Denna har utformats som ett stödpålat betongdäck i vilket stommen förankrats via ”stålfötter” och injekteringsankare.
Oftast grundlägges denna typ av berg-och-dalbana med hjälp av gravitationsfundament när markens bärighet tillåter detta. När stommen, som består av tryckimpregnerad furu, färdigställts monterades rälsen bestående av plattstålsklädd tryckimpregnerad fanerträbalk. Tryckimpregnering har utförts med medel baserade på koppar och bor i impregneringsklass AB.
