Klimathotet gör sig ständigt påmint, inte minst nu under den pågående klimatkonferensen COP24 i Katowice, i Polen. Alla säger sig vara mer eller mindre överens om allvaret och att vi måste göra något innan det är för sent. Likaså menade FN:s generalsekreterare António Guterres, i sitt inledningsanförande under klimatkonferensen, att vi inte gör tillräckligt för att förhindra klimatkatastrofer. Men det är inte första eller sista gången dessa budskap kommuniceras och nya strategier, färdplaner och mål formuleras och revideras om. Är det inte Agenda 2030 så är det fossilfri färdplan 2045 eller den europeiska Low Carbon Strategy 2050.
Att sätta mål är självklart viktigt och strategierna fyller sin funktion då de hjälper oss att prioritera, förstå och mötas. Vi välkomnar också alla de innovationer och lösningar som strategierna anger ska reducerar koldioxidavtrycken, men de är fortfarande en bit in i framtiden. Med den kris som alla talar om och ett klimat som skenar, har vi då råd att vänta och hoppas? Borde vi inte gå från ord till handling och konkretisera visionerna genom att satsa på lösningarna som vi vet fungerar? Lösningar som med kraft och med omedelbar verkan sänker de stora utsläppen i atmosfären.
Byggsektorn har en för många välkänd klimatpåverkan och står för 18 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarar de samlade utsläppen för Sveriges vägtrafik. Utöver det bidrar byggsektorn med stora utsläpp utomlands genom importvaror. I sammanhanget har byggande i trä seglat upp som svar på, inte bara klimatfrågan, utan också för att effektivare möta behoven av fler bostäder och ny infrastruktur. Då byggande med trä inte bara sänker de direkta utsläppen av växthusgaser från en annars klimatkrävande materialproduktion (stål och cement) med upp till 50 % reduceras också de indirekta utsläppen genom effektivare byggprocesser, mindre spill och cirkulära flöden. Att trä är förnybart, lagrar koldioxid och att den skog som används ersätts med ny skog som växer och binder ännu mer koldioxid är också viktiga poänger.
Men trots att träbyggindustrin fortsätter att ta marknadsandelar och blir mer och mer självklar för såväl byggherrar, politiker och framförallt kommuner som i många fall vill bygga mycket och hållbart, så går det för långsamt. Vi fortsätter att välja traditionella metoder framför de som skulle behöva väljas. Med trä som konstruktionsmaterial kan vi ersätta (substituera) mycket av det som idag byggs med andra mer klimatkrävande material. Trots chansen att mer än halvera utsläppen står träbyggandet endast för cirka 13 procent av allt byggande av flervåningshus i Sverige i dag enligt SCB:s senaste siffror. Det självklara borde vara att sätta mål för träbyggandet med en kortare tidshorisont än exempelvis 2030, 2045 eller 2050. Industrin står rustad för denna utmaning och kommer redan 2025 ha en kapacitet att leverera 50 % av alla flerbostadshus.
För att vinna byggsektorns klimatkamp måste fler kommuner och med byggindustrins hjälp, välja det vi behöver, inte det vi alltid har gjort. Vi måste välja rätt material på rätt plats och mer trä.
Mikael Eliasson, direktör, Svenskt Trä.
