Vi kommer att vara 11 miljoner invånare i Sverige år 2029. Det är en ökning med 10 procent på tio år. De större orterna kommer att växa och våra befolkningskluster kommer att bli än mer koncentrerade. Med fler människor på mindre ytor ökar också behovet av flervåningshus. Och med det kommer skolor, arbetsplatser och serviceinrättningar. Av gammal vana uppförs dessa byggnader ofta i stål och betong. Säkra, prisvärda och enkla material, enligt förespråkarna. Men, det finns andra material som är precis lika säkra och prisvärda, men bra mycket enklare och många gånger bättre ur miljösynpunkt.
I Sverige har vi sett en ökad användning av trä och limträ de senaste åren, men det är fortfarande en liten del om man jämför med hur mycket stål och betong som används. Ungefär tio procent av alla flervåningshus som byggs idag är av trä. Med tanke på de fördelar materialet har, kan man undra varför siffran inte är mycket högre.
Fyra tydliga fördelar: hållbart, enkelt, vackert och ekonomiskt
Ur ett hållbarhetsperspektiv är trä oslagbart. Byggkomponenter av trä släpper ut mindre koldioxid än stål och betong under tillverkningsprocessen och är dessutom förnybart och återvinningsbart. Dessutom har livscykelanalyser, LCA, utförda av miljöinstitutet IVL visat att limträbalkars påverkan på växthuseffekten är ungefär en tiondel jämfört med stål- eller betongbalkar. Imponerande, eller hur?
Trä är lika enkelt, om inte enklare att hantera jämfört med betong och stål. Idag kan man få färdiga koncept- och systemlösningar med limträ som skapar effektiva byggprocesser. Byggandet går helt enkelt snabbare. Och eftersom trä är smidigare att bearbeta i de fall förändringar krävs, är det också ett uppskattat material på byggarbetsplatserna. Med andra ord, okomplicerat och omtyckt.
Trä och limträ öppnar också upp för arkitektoniska uttryck på ett sätt som stål och betong inte gör. Arkitekterna och konstruktörerna kan bland annat använda långa, krökta element som skapar unika rum. Det går att föra in en del av naturen med en genuin träkänsla och kvalitet som syns.
Slutnotan är också glädjande läsning för den som räknar på kostnaden. Montage av limträ betyder ofta färre arbetstimmar på byggarbetsplatsen. Det i sin tur innebär kortare tid från investering till att hyresintäkterna kan rulla in. Det finns flera exempel där totalsumman för byggnationen blivit lägre än budgeterat tack vare ett byte från betong eller stål till trä och limträ. En undersökning mellan 2013 och 2017, utförd av SCB, visar dessutom att trästommar är 20 procent billigare än betongstommar. Hur värdefullt är inte det?
Så varför inte?
Om nu trä och konstruktionselement av limträ är så himla bra, varför används de då inte oftare? En av orsakerna är att vi har en byggbransch med ett statiskt arbetssätt och en föråldrad syn på material. För att lösa den knuten behövs starkare initiativ från både det offentliga och träindustrin. Eftersom vi är överens om att det är smart att bygga mer effektivt och mer hållbart, borde Boverket och andra offentliga aktörer ge bättre stöd i allt från planprocesser och avsättning av mark för hållbart byggande till tydliga standardiseringar.
Vi inom träindustrin måste hjälpa byggarna att bli bekväma med materialen vi erbjuder. Så att de känner igen sig i teknikerna och ser fördelarna med träkonstruktioner. Helt enkelt visa dem nyttan med materialet, inte bara i byggprocessen, utan också för samhället i stort. Vi måste inspirera, utbilda och jobba tillsammans. Så att det blir tydligt hur vi kan bidra till många andra positiva effekter utöver fler hus.
Trä och limträ är inte den enda lösningen, men det har unika fördelar och funkar suveränt ihop med andra material. En mer nyfiken syn på materialen, där trä, stål och betong kombineras mer än idag, är antagligen den snabbaste vägen till smartare byggande. I Sverige har vi dessutom fördelen av att ha en levande och ansvarsfull skogsindustri. Och vi vet ju alla att närproducerat alltid slår långtbort-producerat.
Vad väntar vi på? Tänk om vi kunde arbeta ihop mot samma mål: bygg-, trä- och skogsindustrin – uppbackade av politiker. Vilken effekt det skulle få. Då kan man tala om klokt och hållbart byggande som gynnar både plånboken och miljön. Smartare byggande, helt enkelt.
/Johan Fröbel, chef för distribution och teknik, Svenskt Trä
