Det är med glädje vi kan läsa Göteborgs stads utredning (Miljöförvaltningen, rapport, 2018:13) om hur staden ska bli fossilfri och dra sitt strå till klimatkampen. Än gladare blir vi när vi ser att träbyggandet fått en så framträdande roll, bland annat med förslaget att införa ett träbyggnadsprogram.
Men träbyggande är mer än det som vi tidigare kunde läsa i Göteborgs-Posten, GP (”Trähus hetare när klimatet får feber”, 2018). Det är också bostäder, skolor och kontorshus. För att dra nytta av träbyggandets fulla potential måste också infrastrukturen räknas in. Trafikverket uppskattar att drygt 10 procent av de totala utsläppen av växthusgaser från vägtransporter kommer från byggande, drift och underhåll av väginfrastrukturen (Trafikverket, 2014). Vid planering och val av infrastruktur måste materialets totala klimatavtryck tas i beaktning. Livscykelanalyser (LCA) har till exempel visat att broar av limträ presterar bra, inte bara ur klimatsynpunkt utan självklart också för dess funktion. Det är dock inget som syns i statistiken över svenska broar. Trafikverket uppger att det finns cirka 16 800 väg- och gångbroar i Sverige och att ungefär 140 av dessa är träbroar. Siffrorna ser inte bättre ut när man tittar på vad som byggts de senaste åren:
• 2017 byggdes 136 broar, av dessa är 9 i trä.
• 2016 byggdes 170 broar, av dessa är 10 i trä.
• 2015 byggdes 196 broar, av dessa är 4 i trä.
Bara en bråkdel av de broar vi bygger i Sverige är alltså träbroar, trots att vi vet att konstruktioner i trä har stora miljö- och klimatfördelar och att moderna broar i trä lever upp till alla krav på funktion, kvalitet och livslängd. Varför är det så?
Det enkla svaret är att det inte finns några starka argument för att inte bygga broar i trä, och det räcker med att vända blicken mot vårt grannland i väster för att se möjligheterna med trä som konstruktionsmaterial för infrastruktur. Vanan och traditionen i Sverige har säkert en stor betydelse, men att vi byggt broar i stål och betong under hela 1900-talet är inget skäl att fortsätta med det, särskilt inte i en tid då det blir allt mer bråttom för oss att minska de skadliga utsläppen till atmosfären.
Sedan 2016 ställer Trafikverket klimatkrav på sina leverantörer vad gäller byggnation, material och framtida underhåll. Visionen är att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast 2045.
Hur är det då med livslängd och underhåll? Leverantörerna av träbroar har utvecklat och förfinat sina tekniker och produkter under flera decennier och i dag lever de upp till alla moderna kvalitets- och funktionskrav på broar. Förväntad teknisk livslängd eller underhållskostnader är inte heller det relevanta argument mot träbroar!
Då är det enklare att hitta argument för att bygga broar i trä. Träbroar har till exempel hög prefabriceringsgrad som möjliggör snabba montage med mindre trafikstörningar på platsen. De är också enkla att anpassa till platsens speciella förutsättningar, både vad gäller funktion och gestaltning. Men viktigast, om vi vill nå klimatmålen, är ändå träbroarnas positiva egenskaper ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv.
Trä är förnybart, förbrukar mindre energi vid tillverkning och montering och kan återvinnas vid demontering. I och med materialets lätthet är det också enkelt att frakta och minskar därmed transporternas miljöpåverkan. Trä binder dessutom koldioxid och reducerar på det sättet mängden koldioxid i atmosfären.
Om Göteborgs stad vill påskynda den fossilfria förflyttningen och samtidigt leva upp till löften om att inspirera och vara en föregångare – bygg framtidens broar med trä.
Källor:
Göteborgs stad, Miljöförvaltningen, R 2018:13, 2018-11-20
Göteborgs-Posten, ”Trähus hetare när klimatet får feber”, 2018-12-11
