Tekniken att sammanfoga trälammeller till starka och vackra balkar och bågar är ett resultat av tysk ingenjörskonst från början av 1900-talet. Otto Hetzer var först med att upptäcka limträets fördelar och visa hur det kan användas i avancerade konstruktioner med mycket stora spännvidder.
Via framsynta norska ingenjörer och entreprenörer kom tekniken till Sverige. Den första produktionen startade hos AB Träkonstruktioner i Töreboda 1919, där fabriksbyggnaden ännu står kvar hos limträtillverkaren Moelven Töreboda AB och används som lager.
– Även många av de byggnader som AB Träkonstruktioner Töreboda AB levererade till de första åren finns fortfarande kvar och är idag välkända svenska ikonbyggnader, så som centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö, säger Johan Fröbel.
Efter andra världskriget startades limträtillverkning på flera platser i Sverige. Då var det ofta till olika typer av idrottshallar som limträ användes, allt från tennishallar till badhus.
Senare har det handlat om offentliga byggnader, så som bibliotek, universitet och besökscentrum, och de senaste åren infrastrukturprojekt som broar och höga flervåningshus. Limträtillverkarna har under 2010-talet sett försäljningen öka år efter år.
– Det hänger samman med en större medvetenhet om limträets positiva miljö- och klimategenskaper och att allt fler insett materialets tekniska, konstruktionsmässiga, arkitektoniska och estetiska möjligheter. Allt fler lyfter också fram det beprövade rationella byggande som limträ möjliggör med färdiga koncept- och systemlösningar, säger Johan Fröbel.
När limträet nu firar ett sekel i Sverige är det alltså en vital 100-åring som kan blicka tillbaka på en framgångsrik historia och se fram emot en ännu mer positiv framtid.
− Paradigmskiftet i byggbranschen är genomfört och limträ framstår alltmer som det nya förstahandsvalet, som dessutom har visat sig vara hållbart i 100 år, säger Johan Fröbel.
