LÄNGST NER PÅ Sydamerikas sydspets, uppdelat mellan Chile och Argentina, ligger Patagonien. Naturen här präglas av stora, öde stäppmarker, bok– och barrskogar, fjordar samt några av jordens största glaciärer – resultatet av kall luft och mycket nederbörd från Andernas västra sluttningar. Mitt i det dramatiska landskapet ligger nationalparken Torres del Paine och det imponerande lyxhotellet Tierra Patagonia. I en sluttning, precis där tundran möter Sarmientosjön, hukar den låga träbyggnaden, blickandes ut över landskapet. ”Som en fossil, ett förhistoriskt djur, strandat intill sjön, som något sprunget ur Charles Darwins teckningar” som hotellets arkitekt Cazu Zegers själv har uttryckt det. Det stora hotellet smälter samman med omgivningen och skapar en mjuk linje i det karga landskapet.
– Jag älskar när folks första reaktion är »… men var ligger hotellet?«, säger Cazu Zegers och fortsätter:
– När jag först fick uppdraget kändes det som om en dröm gick i uppfyllelse, men snart kom även ansvarskänslan. Det var en stor utmaning att bygga ett hotell i ett så otroligt vackert område utan att förstöra dess naturliga skönhet. Utan att avmystifiera det.
Cazu Zegers är en arkitekt med filosoferande, ja närmast poetiska, ambitioner i sitt arbete. En dag när hon arbetade med hotellets interiör fick hon visionen av hotellet som en val, närmare bestämt den val som slukar Jona i Bibeln.
– Jag tänkte på de tre dagar och nätter som Jona befann sig i valen, och hur det förändrade hans syn på världen. På samma sätt tänkte jag att det vore fint om de som spenderade tre nätter på hotellet skulle få en spirituell resa, även om de kanske inte ens var medvetna om det.
När Cazu Zegers påbörjar ett projekt utgår hon vanligtvis från ett ord. Något hon snappar upp i samtalet med uppdragsgivaren eller en känsla hon får av platsen där byggnaden ska uppföras. Utifrån det hon kallar det »poetiska ordet« skapar hon sedan formen. När hon, tillsammans med kollegorna Roberto Benavente och Rodrigo Ferrer, skulle rita Hotell Tierra Patagonia inspirerades hon av den naturkraft som kanske är mest påtaglig i området – vinden – och lät den forma byggnaden.
– Jag tycker om när byggnader är i något sorts konversation med landskapet. Därför lånade jag formen till hotellet från sand som vinden har samlat ihop i drivor. Precis som den gör här i Patagonien. Arbetsnamnet för hotellet var till och med »Hotel del Viento« – Vindhotellet, säger Cazu Zegers.
HOTELLETS KONSTRUKTION TAR hänsyn till naturen, men tvingas även lyda under dess lagar. Byggnaden gavs en stadig betongkonstruktion i både grund och väggar, för att helt enkelt stå kvar på den vindpinade slätten. Men vinden utnyttjas även på ett smart sätt. Byggnadens sanddriveform följer aerodynamiska principer som gör att den inte försöker stå emot vinden, utan istället låter vinden passera som på en flygplansvinge. Detta gör att vinden stiger och passerar hotellet för att sedan landa längre bort vid byggnadens slut. Genom placeringen av hotellet bildas på så vis en varm zon vid hotellets entré.
Såväl exteriör som interiör på hotellet består genomgående av träslaget lenga från södra Patagonien. Olika utföranden av träslaget används i olika delar av byggnaden – på det sättet bildas kontraster och samspel mellan hotellets olika delar. Innertaket består till exempel av laminerad lenga medan fasaden är av en mer rustik, obehandlad kvalitet.
– Den starka vinden i området och att material med tiden kan vittra är problem man möter om man ska uppföra något här i Torres del Paine. Men vi valde ändå att lämna hotellets utsida obehandlad och låta den naturligt skifta i färg. Träet får en platinagrå nyans med tiden, säger Cazu Zegers och fortsätter:
– Min uppdragsgivare ville dock inte, just på grund av vittringen, göra fönstren i trä utan i pvc-plast. Det gör att det med tiden blir en kontrast mellan fönster och fasad, vilket jag tycker är lite synd.
LENGA VALDES FÖR dess tuffa och slitstarka egenskaper. Materialet klarar av de stora påfrestningar som hotellet får utstå på tundran men träslaget valdes även för sina estetiska kvaliteter. Väggar och tak klädda i lengaträ är trevliga att vila ögonen på. Likaså de knotiga, solblekta trädgrenarna och krokiga bjälkarna i tak och räcken. De mjuka trägolven inbjuder till att gå barfota. Samtidigt är interiören utformad för att inte ta fokus från det hänförande landskapet utanför hotellet. Väl värt att titta närmare på är inredningen som följer en chilensk estetik med avskalad design och enkla möbler. Cazu Zegers har tillsammans med designerna Alexandra Edwards och Carolina del Piano försökt knyta samman natur och hotellmiljö genom att använda former och material från omgivningen. Lampor, trappräcken, hängare, fällar och annat är tillverkade av chilenska hantverkare i lokala material som trä, läder och ull. Tillsammans formar de en avslappnat lyxig miljö utan att bli pråligt.
Att använda trä i så stor utsträckning var dock inte helt problemfritt.Till exempel var brandrisken något man tvingades att överväga noga med tanke på att risken för bränder är stor i detta slättlandskap under vissa perioder.
– Alla väggar är i betong. Bara taket är helt i trä. Vi har installerat ett sprinklersystem och rökdetektorer. Även utanför byggnaden finns ett vattenaggregat som man kan bekämpa brand med. Men man ska vara medveten om att när de stora bränderna kommer här över pampas kan man bara be om att bli skonad. De starka vindarna gör bränder extra svåra att hantera.
Även ljudisoleringen var viktigt att fundera över. Lösningen blev att hotellrummens väggar gjordes i en metallkonstruktion och av tredubbla gipsskivor, kompletterat med mineralull. Dörrarna till varje rum gjordes tjocka och tunga. Man utförde sedan omfattande akustiktester på hotellet för att testa ljudisoleringen.
Med sina 40 rum och spa-anläggning är Hotell Tierra Patagonia idag ett populärt resmål. För hotellets gäster ingår transfer till och från flygplatserna i Punta Arenas eller Puerto Natales, båda en timmes bilresa från hotellet. Avståndet till civilisationen är idag en styrka, på så sätt kommer vandringssugna turister en bra bit ut i vildmarken direkt utanför hotellets entré. Men när hotellet skulle byggas var det ett gissel.
– Hotellets otillgänglighet och de extrema väderförhållandena var för arbetarna den enskilt största utmaningen med projektet. Ibland hade vi 300 byggarbetare här samtidigt som skulle bo i det temporära lägret vi satt upp. För att inte tala om att frakta hit allt byggmaterial. Mycket kom från Santiago men transporteras genom Argentina eftersom det helt enkelt inte fanns chilenska vägar hela vägen hit.
Efter 13 månaders arbete stod så till slut hotellet klart. Och Cazu Zegers är nöjd.
– Det här var min första byggnad i den här storleken, och jag tycker det blev väldigt bra! Jag är också glad och stolt över att vara en del av en chilensk arkitekttradition att rita byggnader som smälter in i de vackra landskap vi har här. Byggnader som inte försöker stjäla uppmärksamheten från naturen, för det går ändå inte. I Chile finns det helt enkelt ingen möjlighet att konkurrera med naturen.
Text Erik Bredhe
