TVÅ MÄKTIGA BÅGAR av limträ spänner över Nissans mörka vatten. Riksväg 27 har fått en ny sträckning tack vare Sveriges längsta frispända vägbro i trä. När bron utanför Gislaved invigdes i början av oktober var det efter bara sex veckors monteringsarbete på plats. Träbron tillverkades i fabrik och transporterades därefter till arbetsplatsen.
– Det spar tid och pengar i byggprocessen. I det här fallet slapp vi också bygga ställningar över vattnet, säger Stefan Bergström, projektledare på Moelven.
Största utmaningen var att passa in de sex hängarna, som bär upp brobanan, i bågarna.
– För att få passningen att stämma var det extremt viktigt att tillverkningen utfördes med mycket stor precision i fabrikerna.
Brobanan består av 225 limträbalkar som spänts ihop med järnstänger. Balkarna är ihoplimmade av en stor mängd trälameller i Moelvens fabrik i Töreboda. För brobanan behövdes cirka 260 kubikmeter limträbalk och för bågarna omkring 100 kubik. Stefan Bergström framhåller att trä kräver lite underhåll om man hanterar det på rätt sätt. Materialet är miljövänligt och lätt att återvinna. Det är också enkelt att forma för att ge broar en spännande design.
För att minska risken för röta och andra skador på limträbalkarna har de klätts in med granpanel. På vissa utsatta ställen är även panelen klädd med plåt för att ytterligare förstärka väderskyddet. Skyddet kan på ett enkelt sätt bytas ut om det skulle behövas längre fram i tiden.
– Att vi beräknar brons livslängd till 80 år beror framför allt på det skyddande höljet och bra avrinningszoner för vatten. Luftspalter och avrinningszoner hjälper till att hålla limträet torrt, säger Stefan Bergström.
Gislavedbrons form bygger på de riktlinjer som Trafikverket angav 2010, i sitt gestaltningsprogram för väg 27. Där slår myndigheten bland annat fast att bron ska harmoniera med Nissans kurviga sträckning och utformas med ett starkt individuellt uttryck.
MÖJLIGHETEN ATT SKAPA kostnadseffektiva och klimatsmarta broar, som samtidigt ger utrymme för intressant arkitektur, är viktiga konkurrensfördelar konstaterar Peter Jacobsson, utvecklingschef på Martinsons Träbroar.
– Det är viktigt att visa vad det går att göra med trä som byggmaterial. Jag känner att det har blivit en större acceptans för att konstruera broar i trä, säger han.
Under hösten 2013 deltog Peter Jacobsson i en internationell träbrokonferens i USA. Forskare och branschfolk från hela världen samlades i Las Vegas för att diskutera byggteknik och beständighet. Han bidrog själv med att berätta om bygget av Älvsbackabron, en snedkabelbro för gång- och cykeltrafik över Skellefteälven. Konferensprogrammet illustrerades med en bild från den imponerande träbron i två plan som finns i Keystone Wye, en korsning mellan vägarna us 16 och us 16a i South Dakota. Den övre bron är 88 meter lång och bågens spännvidd är 49 meter.
– Den är häftig. Bågen bidrar mycket till den positiva formen, men framförallt är det att den är byggd i två plan som gör den speciell. Bron är den enda jag känner till i sitt slag, säger Peter Jacobsson.
AKKERWINDE BRUG I Holland är en annan spektakulär träkonstruktion. Gotisk form och frisisk båtbyggartradition ligger bakom broarna, som sedan några år tillbaka leder in i centrala Sneek, en stad med drygt 30 000 invånare. I samarbete med arkitektbyrån Onix antog arkitekten Hans Achterbosch och hans medarbetare en inbjudan från staden och provinsen Friesland om att vara med och tävla om uppdraget att rita två trafikbroar i trä över motorvägen a7.
– Konstruktionen skulle vara funktionell och samtidigt se bra ut. Vi tänkte så här: Det är tävling, då väntar ni er något extra och det ska ni få, säger Erik Jan Tabak på Achterbosch Architectuur.
Varje bro består av två välvda bågar som bär upp en 32 meter lång och 14 meter bred brobana. Höjden är 16 meter. För att klara tung trafik och leva upp till beställarens övriga krav behövdes trä med mycket hög prestanda. Valet föll på accoya som i det här fallet skapats av odlad tall från Nya Zeeland. Träet har tryckimpregnerats med ättikssyraanhydrid, så kallad acetylering. Genom den behandlingsprocessen har träet fått egenskaper som liknar tropiskt hårt trä, med hög motståndskraft mot mögel och insektsangrepp.
Den välvda formen ger optimalt utrymme för trafik. De två bågarna lyftes på plats med sex lyftkranar och är ihopkopplade i mitten för att ge största möjliga stabilitet.
När båda broarna var på plats 2010 ställde staden till med fest. Den effektfulla formen har även gett eko i arkitektkretsar. Broarna har nominerats till det holländska arkitekturpriset bna Building och vunnit pris för mest anslående byggnad i Sneek.
ATT BYGGA BROAR i trä har djupa rötter i Europa, och allra djupast är de kanske i Schweiz. Webbsidan Swiss Timber Bridges listar nästan 1 500 träbroar, varav drygt 500 går att passera med lättare eller tyngre fordon. En av dem är Punt la Resgia i närheten av den lilla byn Ramosch nära gränsen till Österrike och Italien. Den 46 meter långa bron är en kombination av hängverk och bågkonstruktion, något som ytterligare stärker bärigheten.
Tydligast tecken på att bron följer schweizisk trätradition är taket. Punt la Resgia byggdes i sin nuvarande form 1990. Tidigare har det funnits enklare versioner som korsat floden Inn på samma plats. I Schweiz finns cirka 350 överbyggda broar. Taket skyddar träet och gör att många av de äldsta broarna, som byggdes för flera hundra år sedan, fortfarande kan användas.
Text Torbjörn Tenfält
