ÅRSTA HAR REDAN sedan 1930-talet, då Stockholmsutställningen förde med sig nya idéer om hur man skulle bygga för att lösa bostadsbristen, vuxit fram som en trevlig stadsdel med mycket grönska längs Årstavikens södra strand. 1932 anordnade fastighetsförvaltningen i Stockholm den så kallade Årstatävlingen med regeln att smalhus, mindre än tio meter breda, skulle gynnas framför tjockhus. Det resulterade bland annat i de långsmala tegelhusen, byggda 1944, som idag radar upp sig längs Skagersvägen.
Även 2007 utlyste Stockholms kommun en tävling i Årsta, en markanvisningstävling för en tomt bestående av berg och sly. Den tävlingen vann Åke Sundvall Projekt. Tillsammans med Björn Ahrenby på OWC Arkitekter har de hämtat inspiration från de smala, långsträckta huskropparna från 40-talet och därefter utformat Skagershuset.
I samarbetet mellan arkitekt, byggherre och leverantörer, har det funnits en tydlig vision och uttalade krav på materialval. Resultatet är att Skagershuset både passar in och sticker ut. En kontrast som uppskattas av de flesta.
– Jättevackert! Upplyftande och annorlunda men smälter ändå in på något sätt. Det är kul att de vågar tänka nytt, säger Pelle Wittheden som bor i området sedan flera år.
HUSET STRÄCKER SIG 80 meter längs Skagersvägen, ett stenkast från Gullmarsplan och ligger i suterräng på en bergig naturtomt. Huset dominerar gatubilden samtidigt som det samspelar fint med de andra husen i området.
– Det är mycket tack vare Björn Ahrenby, som med kreativitet och skicklighet, har lyckats skapa något så spännande med relativt enkla medel. Han har varit petigt noggrann och ofta själv varit på plats för att få till den höga precision och kvalitet som Skagershuset ger uttryck för, säger Johan Lins, vd på Åke Sundvall Projekt.
Fasaden är av jättetuja, internationellt känd som Western red cedar, vilket med sin obehandlade, rena träyta ger liv till den långa huskroppen och är ett bra exempel på den detaljrikedom som präglar Skagershuset. Björn Ahrenby har använt sig av tre olika dimensioner av finsågad och hyvlad panel. För att få obrutna vertikala linjer som löper över våningsplanen har han ritat fjällpanelen på våning ett, två och tre, planka för planka. Fjällpanelen är roterad till stående. Den är lagd åt motsatta håll i olika fält för att skapa en mer varierad och spännande fasad vilket ställde höga krav, både i tid och tanke, för att få till precisionen som idag är talande för huset.
– Vi är vana vid att se träfasader på villor och fritidshus. För att Skagershuset inte skulle se ut som en förvuxen villa utan ge ett uttryck för kvalitet och nytänkande har vi varit måna om att anpassa panel och fasaddetaljer till husets storlek, säger Björn Ahrenby.
Att få kommunen att acceptera en träfasad tog lång tid och krävde mycket övertalning men idag är alla inblandade glada att de stod på sig.
– Det känns ärligt att genom en fasad i trä få visa att det rakt igenom är ett trähus. Fasaden kommer att behålla sin varma ton men grånar successivt när den blir utsatt för väder och vind. Den är endast behandlad med ett brandskyddande medel som uppfyller fasadbrandprov SP Fire 105 för träslaget men som inte påverkar dess utseende, säger Björn Ahrenby.
HUSET HAR EN enkel estetik där fokus har lagts på de vertikala och horisontella linjerna som förstärks av panel, fönsterpartier och de långa dropplåtar som skyddar panelens ändträ. För att bryta upp den 80 meter långa huskroppen har man utöver variationerna i fasaden även dragit in huslivet ovanför entrépartierna längs gatan. På baksidan av huset bildar de indragna smygarna södervända terrasser, balkonger och uteplatser med för huset specialritade sittmöbler och räcken. För att släppa in så mycket ljus som möjligt i lägenheterna är smygarna klädda i ett vitt skivmaterial, Trespa Meteon, som är ett kompositmaterial av hårdplast och trä.
– Vi har lagt ner mycket tid på detaljer och lät till och med bygga upp en väggsektion med fönster i skala 1:1 för att kunna studera alla möten och för att se hur de olika materialen samverkar. Det har varit en stor hjälp och lett till flera bra lösningar, säger Björn Ahrenby.
Han pekar och visar på hur träramen runt fönsterpartierna släpper från plåten i nederkant så att regnvattnet kan rinna ner längs fönster och plåt, under träramen och ut över dropplåten. Det är också bakom plåtarna vid varje fönster som friskluften tas in till lägenheterna vilket gör att man slipper synliga ventiler i fasaden.
Skagershuset är byggt av 112 volymelement, byggda i lösvirke, med regelverk i gran. Byggmodulerna är tillverkade av Moelven och levererades färdiga med tak, golv, väggar och köks- och badrumsinredning samt vatten, el, ventilation och avlopp. Allt kopplades ihop på byggplatsen i installationsschakt.
– Industriellt träbyggande innebär att man bygger hus i lösvirke där större delen av byggnationen sker på fabrik i skyddad miljö. Det är snabbare, mindre väderberoende och ger bättre kostnadskontroll. Modulerna kan även levereras med färdig fasad men arkitekten för Skagershuset önskade att den skulle monteras på plats för att linjerna i fasaden skulle bli rätt och för att panelen skulle dölja de dubbla bjälklagen mellan två volymenheter, säger David Öberg, marknadschef på Moelven ByggModul.
– Industriellt träbyggande oavsett leverantör har en del begränsningar som man måste ta hänsyn till, säger vd Johan Lins och påpekar att det är viktigt för arkitekter att känna till vilka de är.
Till exempel måste modulerna dimensioneras för att kunna transporteras med lastbil och fraktas på vägar och under broar. Modulernas konstruktion har även tjockare bjälklag än normalt vilket kan vara en utmaning om man har restriktioner på bygghöjd. Systemet innebär även att man måste låsa sig tidigt i projektet och att det därefter finns mycket små möjligheter för ändringar. Fördelarna är dock övervägande och Johan Lins radar bland annat upp kortare tid på byggplatsen, färre transporter, färre störningsmoment för grannar, bra kostnadskontroll och ingen torkningstid som vid platsgjuten betong som klart positiva aspekter av det industriella träbyggandet.
Åke Sundvall Byggnads har utöver Skagershuset byggt två flerfamiljshus med Moelvens byggmoduler och var väl medvetna om systemets funktionalitet när de bestämde sig för att använda det till Skagershuset. Genom att målmedvetet och med kreativitet och sinnrikhet använda Moelvens standardmaterial har byggherre och leverantörer tillsammans med Björn Ahrenby uppnått en effektiv process med vinster avseende såväl tid, ekonomi, kvalitet och formspråk.
– Åke Sundvalls tidigare erfarenheter av att arbeta med modulsystem har varit till stor hjälp då det är svårt att rita traditionellt och sedan försöka översätta det industriellt. Det är lättare att från början anpassa byggnadens uppbyggnad och organisation efter systemets begränsningar, säger Björn Ahrenby.
När det i december 2013 var dags för inflyttning var alla lägenheter sålda. Skagershuset har med sina stora, ljusa tvåor, treor, fyror och femmor breddat utbudet av lägenheter i Årsta som sedan tidigare framför allt kunnat erbjuda mindre lägenheter i husen från 40-talet.
Text Maria Ayre