DEN SOM HAFT vägarna förbi Gotland och blickat ut över öns landskap, har säkert noterat att många byggnader har takbeläggning av trä. Takbrädor, så kallade falor, har varit ett vanligt takmaterial i många olika typer av byggnader. Inte bara på Gotland utan över hela Sverige.
Ett faltak består av dubbla lager lodrät liggande takbrädor i takets fallriktning. Det finns faltak med både två och tre hyvlade dräneringsspår i brädorna liksom olika variationer i läggningsteknik. Taket läggs så att falorna spänner tätt mot varandra när de kupar sig. Takbrädorna monteras med märgsidan uppåt och underbrädorna ska ha dräneringsspåren på ovansidan. Taket konstrueras så att det kan luftas och eventuell fukt ges möjlighet att rinna av eller ventileras bort.
Takbrädorna som används till faltak har traditionellt varit i kärnfuru som med några års mellanrum behandlats med trätjära. Idag finns det flera olika alternativ för den som vill lägga ett faltak, till exempel tryckimpregnerad furu (träskyddsklass NTR/AB), lärkkärna eller tuja (western red cedar).
Man räknar med att livslängden för ett faltak lagt med takbrädor i impregnerat virke är cirka 30 år, något kortare för kärnvirke av furu eller lärk, samt något längre för impregnerat virke som även genomgått oljebehandling. Livslängden beror på utförande, läge och underhåll.
En fördel med faltak är att det inte behöver läggas om i sin helhet. När en skada upptäckts byts endast de skadade falorna ut.
ARKITEKT ANDERS LANDSTRÖM är uppvuxen i Norrbotten och har ett särskilt förhållande till trä. Att använda trä i konstruktion och inredning är ett signum både för honom och Landström Arkitekter.
– Just trätak tillför någonting extra till byggnaden, menar Anders. Det handlar ofta om ett estetiskt värde, att ansluta till naturen, landskapet eller en äldre bebyggelse, beskriver han.
Landström Arkitekter har valt trätak till flera byggnader. Ett fritidshus på Lisslö i Stockholms skärgård har tak belagt med faltaksbrädor av kärnfuru. Till Lill-Skansen som stod klart 2012, ligger också faltak av brandbehandlad kärnfura på flera av byggnaderna.
SPÅNTAK ÄR EN annan typ av takbeklädnad i trä som har en lång tradition i Sverige. De äldsta takspånen är de kluvna kyrkspånen som spräcktes fram för hand. På Skaga stavkyrka i Västergötland har man hittat furutakspån från 1100-talet.
Takspån i trä finns i två varianter, kyrkspån och det tunnare stickspånet. Kyrkspån är kraftiga, kilformade spån av furu eller gran, någon gång ek. De är vanligen 450 millimeter långa och bredden ska vara en tredjedel av längden, alltså cirka 150 millimeter. Takspån av tuja och lärk förekommer också, liksom impregnerat virke (träskyddsklass ntr/ab). Virket ska vara rakvuxet och kvistfritt.
Idag tillverkas kyrkspån maskinellt med en sågad och en spjälkad yta där den spjälkade vänds uppåt. Undertaket består vanligen av 20 millimeter underlagsspont och underlagspapp (kvalitet YAP 2500). Tak av kyrkspån ska regelbundet behandlas med trätjära. Tjärade och väl underhållna kyrkspånstak kan ha en livslängd på 100 år eller mer.
STICKSPÅN ÄR TUNNA, 3 – 7 millimeter tjocka. Längden varierar, men är vanligen 40o – 60o millimeter. Takspånen kan vara späntade, hyvlade eller sågade. De ska läggas på ett väl luftat underlag och passar bra på bostadshus med kallvind eller ouppvärmda uthus. Ofta ligger stickspånen kvar under ett nyare yttertak av tegel eller plåt.
Stickspånen har ibland impregnerats, doppats eller kokats i en lösning av vatten och järnvitirol. Rödfärgning förekommer också, men oftast lämnas de helt obehandlade.
De höga bostadshusen i Sundbybergs strandpark är ritade av Wingårdhs arkitektkontor och har både fasad och tak klädda med takspån. Här kommer träet att patineras av sol och regn. Takspånen i tuja har en finsågad yta och ger en naturlig motståndskraft mot röt- och svampangrepp. Leverantören Moelven Wood räknar med en hållbarhet på 50 år för obehandlade takspån av tuja.
Hur ska man då få fler att välja trä som takbeklädnad? Anna Pousette som är forskare på SP Trä i Skellefteå, menar att det bland annat handlar om att sprida information och kunskap. Att lyfta fram bra exempel som visar att det fungerar.
– En ökad efterfrågan kommer att ha flera positiva effekter. Bland annat kommer vi att få ett bättre utbud av produkter från bra råvara. Det spelar en oerhört viktig roll för takets hållbarhet.
