VAD SÄGS OM en 1,6 kilometer lång löpandeband-pizza med två ton mozzarella och 700 kilo tomater? Expo 2015 är en kulinarisk tävling där 145 deltagande länder, företag och organisationer försöker överträffa varandra. Världsutställningens två teman "Föda jorden" och "Energi för livet" är desto allvarligare: hotande klimatkatastrof och överbefolkning.
Det förvånar knappast att träbyggande präglar åtskilliga paviljonger, naturens byggmaterial går hand i hand med hållbarhetstänk och gastronomisk kultur. Kina har anlitat Tsinghuauniversitet, och före detta studenten Yichen Lu vid amerikanska Studio Link-Arc, för att modernisera traditionell kinesisk arkitektur med ett böljande lättviktstak i bambu. En molnlik konstruktion som visar hur stad och land kan leva i harmoni.
Japanske Atsushi Kitagawara har istället inspirerats av traditionella Kyoto-hus till en extremt jordbävningssäker konstruktion utan metalldelar, och med en vägg av saketunnor i entrén. Spanska arkitektbyrån B720 Fermin Vazquez Arquitectos bjuder en prefabricerad limträbalkspaviljong som enligt arkitekterna reducerat transportbehovet avsevärt och gett en flexibel lättmonterad konstruktion. Det jättelika växthuset har energieffektiv naturlig ventilation och polykarbonat istället för glas.
CHILENSKA PAVILJONGEN, strax intill konsertarenan, av Undurraga Deves Arquitectos går än längre och liknar en stor träfackverkslåda upplyft på sex stålpelare. Enligt handläggande arkitekt Sebastián Mallea var trä ett självklart val för en transparent upplevelse både ute- och inifrån, och med olika typer av skalor att relatera till.
– Trä har inte bara minsta möjliga miljöpåverkan, det är också ett nobelt material som tillåter en flexibel rumsgestaltning och som lämpar sig till konstruktion, inneslutning och som ytfinish. Fungerar utmärkt i prefabricerade system, är lätt att sätta ihop och ta isär, säger han och fortsätter:
– Vårt val föll på Montereytall från kontrollerade skogsodlingar i södra Chile, det ger en varm kvalitet och en alldeles särskild ljusföring. Även doften bidrar till en uppskattad miljö. Vi har använt så få metallförband som möjligt, de flesta dolda av estetiska och brandtekniska skäl.
Om den chilenska paviljongen är rätt konventionell, så har italienske arkitekten Michele de Lucchi satsat desto mer på Expots entrébyggnad och framför allt på den 8 000 kvadratmeter strategiskt placerade Zero-paviljongen vars namn anspelar på FN:s utmaning noll svält.
– Vi arbetar nästan uteslutande med trä i våra projekt, förklarar projektarkitekt Angelo Micheli. Granen är avverkad i Trentino där träarkitektur är en självklarhet jämfört med i övriga Italien. Zero har fått formen av ett antal 20 till 26 meter höga kullar som ska visa mänsklighetens relation till naturen sedan urminnes tider.
Zero-paviljongen är täckt med granpanel som vilar på en metallkonstruktion. Invändigt liknar den ett utsnitt av jordskorpan med dussintalet grottor inspirerade av Euganei-kullarna mellan Padova och Vicenza. Trä figurerar även i ett Noaks ark och ett 23 meter högt kunskapens träd som bryter igenom taket.
– Konstruktionen har körts hit direkt från sågverket och monterats på enklaste vis förstärkt med en stålkonstruktion. Lanterninerna fungerar som värmeutsläpp och sänker innertemperaturen fyra grader utan mekanisk ventilation.
MEST AVANCERAD ÄR den franska paviljongen som Agence XTU:s arkitekter Anouk Legendre och Nicolas Desmazières gestaltat som en jättelik pergola för både klängväxter och grönsaker. Innertakets lådlika form har fyllts av goda exempel på landets gourmetkultur.
– Trä är hållbarare än andra material och ett självklart val med tanke på årets tema, förklarar Anouk och Nicolas unisont. Vårt limträfackverk kompletterat med pelare är en lättviktskonstruktion helt igenom gjord i franskt trä: interiör i gran och exteriör i lärk.
Den böljande omfamnande konstruktionen minner om Pier-Luigi Nervi och Félix Candela, men här helt utförd i precisionsskurna träelement som låser varandra på plats i räta vinklar vilket minimerar behovet av kompletterande och dolda stålförband. Tanken är att paviljongen efter Expot tas ner och får ett nytt liv i Frankrike.
– Vi har åstadkommit den här närmast plastiska konstruktionen med hjälp av robottillverkning.
EXPO 2015 ÄR inte utan kritik. Arkitekten Stefano Boeri och kollegan Jacques Herzog tog fram den romerskt inspirerade stadsplanen: en 1,5 kilometer lång decumano (huvudgata) och ett antal cardine (tvärgator) med paviljonger.
– Vi ville något annat än en typisk 1900-talsvärldsutställning med paviljonger på rad, förklarar Stefano. Varje land skulle på en jordlott visa upp sina bästa jordbruksprodukter, och dessutom avancerade bioklimatlösningar i form av stora växthus. Ett Expo med fokus på hur vi ska överleva här på jorden. Nu blev det mest en stor matmarknad …
Stefano var nära att bli Milanos borgmästare år 2011 och står bakom Bosco Verticale, två höghus med trädtäckta balkonger. Schweiziske kollegan Jacques Herzog är ett ännu större namn på den internationella arkitektscenen. När teamet förlorade uppdraget gick Jacques ilsket ut i pressen.
– Vi accepterade inbjudan att ge form åt Expo 2015 på villkoret att få ge ett nytt innehåll, inte fler av dessa monument över nationell stolthet som präglat världsutställningarna sedan mitten av 1900-talet. Nu blir Expo 2015 ytterligare en fåfängans marknad fylld med spektakulära byggen.
INTE DESTO MINDRE bjöd Slow Food in Herzog & de Meuron till att formge deras paviljong. Kunde man här återskapa andan man drömt om? Tre paviljonger byggda med kraftiga svagt lutande limträbalkar ger en spartan inramning för Slow Foods alla regionala matsensationer. Luftigt och enkelt som i Lombardiets gamla lador, som en matmarknad ute på landet. I paviljongen propagerar man för utrotningshotade maträtter och sinnlig njutning.
– Vi valde trä eftersom det är hållbart, lätthanterligt och lämpligt för prefabkonstruktion, säger Herzog & de Meurons arkitektteam med Liliana Amorim Rocha i spetsen. Dels för att vi endast hade två månader på oss för att bygga, och också för att kunna nedmontera paviljongen i slutet av hösten. Vi valde limträ eftersom det är mycket tåligt, stabilt och med mycket goda statiska egenskaper.
Text: Leo Gullbring
