MED SINA TSUNAMISÄKRA strandtorn, små Snusmumrik-hatt-formade hus och mystiska trädkojor har Hiroshi Nakamura etablerat sig som en av Japans mest egensinniga och inspirerande arkitekter. Med nybyggda kapellet intill Sayama kyrkogård fortsätter han på sin inslagna bana. I ett lummigt skogsparti som liknar något ur en av Hayao Miyazakis vackra animerade filmer skjuter det lilla kapellet upp.
– Jag ville att kapellet skulle vara en plats för människor av alla trosinriktningar. Så jag funderade på vad alla religioner har gemensamt och tänkte då på bönen. De två händerna blev utgångspunkten för kapellet, säger Hiroshi Nakamura.
Gassho är i Japan både ett ord för två händer sammanförda som i bön och en typ av arkitektur. På den japanska landsbygden är bondgårdar i gasshostil vanliga. De är en rest från Edoperioden då många bönder byggde de toppiga taken för att få utrymme att odla silkesmaskar på vinden.
Konstruktionen består av 251 par balkar av japanskt lärkträ som står lutade mot varandra i ett upp- och nedvänt V. De långa balkarna, en del uppåt nio meter, sattes ihop med metallfästen längst upp innan de restes. När kapellet monterades lyftes de först upp och sänktes sedan ned i rätt position. Balkarna låstes fast i marken genom att borrade hål i ändträet fixerades på metallpinnar som stack upp från stora basplattor.
– Denna metod krävde oerhörd precision, särskilt eftersom konstruktionen är så exponerad, utan konstruktionsdetaljer som döljer misstag. Men vi skapade allt i en 3D-miljö och hade i slutändan en byggtolerans på endast en millimeter.
GENOM ATT VIDAREUTVECKLA kapellets gasshostil och låta byggnaden skjuta ut åt flera olika håll klarar konstruktionen både horisontala och vertikala påfrestningar – och utgör på så sätt ett skydd mot jordbävningar.Taket är dessutom klätt i fyra millimeter tjocka sandgjutna aluminiumplåtar. Det var den tunnaste varianten för att få tillräcklig hållbarhet, och samtidigt den tjockaste om man skulle kunna böja materialet för hand för att passa in det på det kurviga taket.
Invändigt är golvet belagt med natursten. Nakamura lät stenarna ha kvar sina hack sedan de hade huggits ut. Precis som aluminiumtaket med sitt opolerade utförande har de valts för att signalera en slags relation mellan människa och naturens starka krafter.
– Vi jobbade aktivt med att få in solljus och andra naturfenomen i kapellets interiör genom de stora triangelformade fönstren. Men även med att uttrycka närheten till naturens starka krafter genom materialens struktur. Jag tyckte att ett sådant grepp var passande för ett kapell.
GOLVET LUTAR SVAGT i riktning mot skogen. Den repiga strukturen i stenplattorna pekar också mot en imaginär punkt, djupt inne i den täta skogen. Kapellet flyter ytterligare ihop med den vackra, rogivande omgivningen och bildar en plats som på ett finkänsligt vis hanterar besökarnas sorg och smärta.
– Kapellet är inte menat att vara en arkitektonisk uppvisning. Det är snarare en konsekvens av omgivningen. En plats nära naturen är en plats nära själen, säger Nakamura.
TEXT: Erik Bredhe
