DEN KORSLIMMADE TRÄSKIVAN, KL-trä, har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i svenskt byggande. Och mycket talar för det miljösmarta materialet som både är formstarkt och har en hög bärighet i förhållande till sin egen vikt. De stora, stabila KL-träelementen underlättar montage vilket gör att byggtiderna kan hållas korta. Dessutom bidrar de till ett bra inomhusklimat och har ett högt brandmotstånd.
KL-trä är i sin konstruktion lika enkel som genialisk. De prefabricerade massiva skivorna är uppbyggda av hyvlat virke som limmats ihop med vartannat skikt korslagt för ökad formstabilitet. Resultatet är ett byggelement som är både starkt och styvt i förhållande till sin låga vikt. Tack vare de goda byggegenskaperna finns en rad olika användningsområden, och materialet har en självklar plats i bjälklag, väggar och yttertak. Genom sin styrka och formstabilitet inbjuder det till flexibla arkitektoniska lösningar, och tack vare en mycket precis CNC-bearbetning kan mycket förberedas redan hos tillverkaren vilket i sin tur sparar tid på byggarbetsplatsen.
– För mig är ändå miljöargumentet det som väger tyngst. KL-trä är en förnyelsebar råvara som i sin framställning och användning har väldigt låg klimatpåverkan, och den utgör en kolsänka under byggnadens hela livstid.
Det säger Mattias Brännström som arbetat med forskning och utveckling i olika projekt inom Stora Enso sedan 2004. I dag driver han företaget Dala Massivträ där han bland annat arbetar med att projektera och leverera KL-trä till den svenska marknaden.
UTVECKLINGEN AV KL-TRÄ satte fart ordentligt i slutet av 1990-talet. Österrike gick i bräschen för både framställning och användande. När det 1994 åter blev tillåtet att bygga höga hus i trä även i Sverige ökade intresset för materialet även här.
I dag är Martinsons landets enda tillverkare av KL-trä och tillverkar i dagsläget 7 500 kubikmeter per år. Jämför det med övriga Europa, där tillverkningen ligger på 600 000 kubikmeter per år och där Stora Enso är den största producenten.
– En stor fördel med KL-trä är att man kan ta konstruktionsritningarna direkt in i produktionen, »file-to-factory«, säger Mattias Brännström.
– Vid tillverkningen utgår man från en master panel, en stor skiva som sedan bearbetas till mindre element. Med hjälp av modern CNC-teknik får man exakt tillskurna byggdelar som passar perfekt ihop. Exaktheten och enkelheten gör KL-trä till ett uppskattat material hos snickarna. Det är oerhört lättfattligt, och efter en skiva är det bara att köra på.
Daniel Wilded är produktansvarig för KL-trä på Martinsons. Han menar att man inte bara ska se KL-trä som en ersättare för konventionella material, utan något som faktiskt förändrar och förenklar hela byggprocessen.
– De viktigaste argumenten ligger inte i materialets egenskaper utan vad det gör för projektet. Att bygga med KL-trä innebär ett helt nytt tänk där man får total kontroll över projektet, från idé till färdigställande. Logistik, leverans och installation planeras i förväg, vilket resulterar i färre beslut och därmed färre fel. Eftersom det går snabbt att montera blir det också kostnadseffektivt.
Ytterligare en fördel är att man inte behöver använda de allra finaste kvaliteterna för att det ska bli en bra produkt. Det kan öka värdet på den del av råvaran som traditionellt inte används när man tillverkar massiva träprodukter. Då kan man utnyttja en större del av veden, vilket gör att träet binder ytterligare koldioxid. De massiva KL-träskivorna behöver heller inte användas överallt utan passar förträffligt i samverkanskonstruktioner med andra byggmaterial. Det i sin tur öppnar upp för en optimering av konstruktionen ur en rad olika aspekter som till exempel kostnad, brand och akustik.
MARTINSONS HAR BLAND ANNAT levererat träbjälklaget till påbyggnaden i kvarteret Obelisken på Blekingegatan i Stockholm, konstruerat av Håkan Backlund på Hillstatik.
– Här spelade träets vikt och flexibilitet en stor roll för valet av material. Betong skulle ha belastat den befintliga fastigheten för mycket. Genom bjälklaget i KL-trä kunde vi dessutom bygga våningarna på befintlig grund, alltså på fastighetens tak, förklarar Daniel Wilded.
KL-trä från Martinsons återfinns också i stommen till Folkhems åttavåningshus i Sundbyberg, ritade av Wingårdh. Även de 21 meter höga, triangelformade vridna torn som avluftar Norra länken-tunneln i Stockholm har en stomme i KL-trä. Tornen är ritade av Rundquist arkitekter och producerade av Martinsons. Båda byggnadernas fasader är klädda med spån av jättetuja (Western Red Cedar).
Ett annat spännande projekt är den säkerhetsstuga som Martinsons tillsammans med Murman arkitekter just nu färdigställer vid toppen av Kebnekaise på 2 000 meters höjd.
– De klimatförhållanden som råder här med extrem kyla och höga vindhastigheter, säger verkligen en hel del om materialets kvaliteter, säger Daniel Wilded.
