Romsdalen är en bedövande vacker dalgång på det norska Vestlandet. Trång med branta fjällväggar och det 1 700 meter höga fjällmassivet Trolltindane med Europas högsta lodräta stup Trollväggen i förgrunden. Längst ut i Romsdalsfjorden ligger staden Molde som är administrativt centrum i regionen Møre och Romsdal. Härifrån kan man vid vackert väder blicka ut över det så kallade Moldepanoramat med sina 222 snöklädda fjälltoppar.
Romsdalsmuseet i Molde är en över 100 år gammal institution som påminner lite om Skansen. Här har man samlat ett 40-tal gamla byggnader och miljöer som besökarna kan promenera mellan. Det är en stor kulturhistorisk institution som även bedriver vetenskaplig forskning om regionens kulturarv. Museets tidigare huvudbyggnad var något av ett kråkslott. Nu är den riven och har fått ge plats åt en ny signaturbyggnad i trä, ritad av den Oslobaserade och internationellt kända arkitektbyrån Reiulf Ramstad Arkitekter. Kontoret har med sitt speciella formspråk satt en distinkt touch på ett antal byggnader i regionen, bland annat kyrkan i Knarvik som med sin höga, pyramidformade spira visar ett tydligt släktskap med det nya Romsdalsmuseet.
– Trä har en lång tradition som byggnadsmaterial i Norge. Att projektet är beläget på en plats omgiven av traditionella trähus var ytterligare ett incitament för att det skulle byggas i trä, berättar Christian Skram Fuglset på Reiulf Ramstad arkitekter.
Genom att på ett innovativt sätt använda sig av ett traditionellt byggnadsmaterial tillsammans med en uttrycksfull arkitektur har den nya museibyggnaden fått en distinkt atmosfär. Huset signalerar sin funktion genom att man har använt ett material som väcker associationer till Romsdalregionen. Man lyckas även förmedla en nyskapande och öppen hållning som bjuder in till ett flexibelt användande av det nya museet.
– Genom att bryta ned byggnadens relativt stora massa och ge den ett mer fragmenterat uttryck förhåller sig museet även till de mindre trähusen i dess närhet, säger Christian Skram Fuglset.
Utöver museets publika funktioner ska den 3 500 kvadratmeter stora huvudbyggnaden även ge tak över huvudet till 20 000 föremål samt fungera som arkiv till över två miljoner fotografiska negativ. Arkiven är placerade i byggnadens källarvåning som är tillverkad i betong och indelad i olika zoner inom vilka värme, temperatur och syrenivåer kan regleras. Bland museets många finesser finns även en speciell värmekammare som tar död på ohyra. Alla föremål som ska visas på museet måste passera kammaren innan de tar plats i utställningen.
Ovan jord består konstruktionen av limträpelare som kombinerats med massivträ i form av KL-trä. Den massiva träskivan av hyvlat granvirke limmas ihop, med vartannat skikt korslagt för ökad formstabilitet. Resultatet är ett byggelement som är styvt i flera riktningar och starkt i förhållande till sin låga vikt. Användandet av KL-trä ger också möjlighet till både stora spännvidder och rationella metoder för snabbt montage. Det är Martinsons samarbetspartner på den norska marknaden, Splitkon, som har levererat allt limträ och KL-trä som använts i Romsdalsmuseet.
Joakim Dørum från företaget Green Advisers arbetar som rådgivare och stöd till entreprenörer som vill hitta genomförbara lösningar i trä. Han har varit delaktig i byggnationen av Romsdalsmuseet och drivs av övertygelsen att det mesta faktiskt kan byggas i trä.
– Utmaningen är att hålla koll på alla detaljer. Det nära samarbetet med konstruktionsavdelningen på Martinsons och skickliga snickare på platsen bidrog till att montaget gick mycket smidigt. Det var inte ens något problem att resa de över 20 meter höga limträpelare som bildar museets högsta del i form av en spira, säger han.
Pelarna är tillverkade i gran som har en lägre fuktupptagningsförmåga än furu i splintveden. Därför har gran använts genomgående i de delar av konstruktionen som utsatts för fukt under byggprocessen.
Museet har en mezzaninvåning vars konstruktion i trä är rest runt ett stålskelett. Enligt Joakim Dørum är det en konservativ lösning som lika gärna hade kunnat lösas helt med trä.
– Det finns en osäkerhet och okunskap i branschen om möjligheterna med trä. Det gör tyvärr att man alltför ofta faller tillbaka på mer traditionella lösningar i stål eller betong, säger han.
Det korslimmade träet exponeras interiört och är behandlat med vit lasyr för att behålla sin ljusa färgton. Genom att använda en konstruktion med träribbor i taket och på väggarna har man på ett enkelt sätt kunnat lösa de akustiska utmaningarna.
Bakom den till synes oorganiserade placeringen av fasadens många fönster ligger ett precisionsarbete som involverat både arkitekt och snickare. Fönstren följer fasaden och de flesta är försedda med en fast karm medan några är öppningsbara. De stora utställningslokalerna mitt i byggnaden är emellertid utformade som »svarta boxar« och kräver artificiell ljussättning.
Med sina spiror och oväntade vinklar och vrår är taket byggnadens mest iögonfallande del. Det är, precis som hela ytterfasaden, klätt med Møreroyal från företaget Møretre i närbelägna Surnadal. Royalprocessen innebär att virket impregneras och därefter kokas i en modifierad linolja, så kallad royalolja, under vakuum i upp till åtta timmar. Behandlingen ger en starkt vattenavvisande träyta som minskar risken för svällning och sprickbildning. Både tak och fasad blir därigenom mycket lättskötta.
– Det räcker att behandla tak och fasad med royalolja vart tionde år och att se till att löv och kvistar inte blir liggande på taket. Det fina med trä är just att man kan underhålla det och på så sätt förlänga livslängden. Många andra material måste slängas när de gjort sitt, konstaterar Joakim Dørum.
Romsdalsmuseets arkitektoniska form speglar både regionens folkliga kultur och områdets karakteristiska landskapskvaliteter. Det är tydligt att Reiulf Ramstad Arkitekter inte bara hämtat inspiration från brudkronan i museets samlingar, utan även av Romsdalens höga fjäll och djupa dalar. »Kronan på verket« som museet kallas i dagligt tal, är ett passande namn för en spektakulär träbyggnad som denna.
Text Katarina Brandt
