I det nybyggda klostret Stanbrook Abbey lyser de gotiska valven med sin frånvaro. Det är egentligen bara nunnorna i den engelska benediktinorden »Our Lady of Consolation« som påminner om att det här faktiskt är ett kloster, om än ett modernt sådant.
Annat var det i deras gamla kloster i grevskapet Worcestershire i mellersta England. Den stora viktorianska byggnaden från mitten av 1800-talet var visserligen pampig, men byggd för en annan tid. Till sist blev de höga uppvärmningskostnaderna i kombination med ändlösa reparationsarbeten för mycket för nunnorna. Därför fattade de 1997 beslut om att göra verklighet av sin önskan att leva resurssnålt och miljövänligt i ett kloster anpassat för 2000-talet. En nutida byggnad där de skulle få möjlighet att fokusera på sina huvudsysslor bön, studier och arbete.
Det skulle ta sju år för dem att hitta rätt plats för sitt nya kloster. Efter att ha letat land och rike runt fastnade de till sist för egendomen Crief Farm i Yorkshire som de förvärvade 2004. De föll för det böljande landskapet, ljuset och stillheten och köpte marken, trots att de ännu inte hade fått något bygglov. Det var en vågad chansning som gick vägen. Crief Farm ligger helt nära nationalparken North York Moors med stränga restriktioner kring vad som får byggas och inte.
De målinriktade nunnorna började nu leta efter ett arkitektkontor som skulle kunna förverkliga deras önskan om ett nytt kloster utformat för en hållbar livsstil, dels genom miljövänliga materialval, dels genom innovativa, tekniska lösningar i syfte att minimera byggnadens miljöpåverkan. I dag värms klostret upp av en flispanna, det har sedumtak och solpaneler liksom återvinning av regnvattnet. Avloppet renas med hjälp av en markbäddsanläggning, där vattnet långsamt passerar ned i marken medan en naturlig biologisk reningsprocess sker.
Efter intervjuer med flera arkitektkontor föll valet på Feilden Clegg Bradley Studios, FCBS, som både har en uttalad miljöprofil och en rad prestigefulla utmärkelser i bagaget.
– Jag tror att de valde just oss för att vi visade en förståelse för deras livsstil och var öppna för att arbeta tillsammans med dem på deras villkor, säger Peter Clegg som varit ansvarig arkitekt för projektet under resans gång.
För att klara finansieringen av det nya klostret har byggnationen delats upp i etapper. Den första etappen färdigställdes 2009 och omfattade 26 nunneceller, ett kök med matsal – ett så kallat refektorium – samt ett antal arbetsrum. Hit flyttade nunnorna samma år trots att de viktigaste religiösa utrymmena fortfarande saknades. Efter försäljningen av klostret i Worcestershire kunde arbetet med den andra etappen påbörjas. Den blev klar 2015 och är den arkitektoniskt mest intressanta delen av klostret. Där finns kyrkan, kapellet, en samlingslokal och ett antal gästrum belägna.
– Den kanske största utmaningen vi ställdes inför var att få igenom bygglovet eftersom handläggarna i princip inte tillåter någon form av byggande i nationalparken Yorkshire Moors Park. De valde dock att göra undantag för Stanbrook Abbey eftersom de såg ett värde i att väcka liv i Yorkshires långa, men slumrande klostertradition. I vårt fall använde de sig av den för bedömningen förmildrande klausulen »en extraordinär byggnad för extraordinära människor«. Nunnorna är extraordinära på många sätt, och vi hoppas att även klostret betraktas som extraordinärt, säger Peter Clegg och nämner även den minimala budgeten som ännu en utmaning.
Som helhet består Stanbrook Abbey av både publika och privata ytor där den första etappen är organiserad kring en generös innergård, ett atrium, vilket traditionellt sett är en viktig komponent i ett klosters planlösning. Medan den första etappen är stram och inordnad i ett ortagonalt rutmönster har den andra etappen ett helt annat uttryck. Här har FCBS tagit ut svängarna och förverkligat nunnornas önskan om mjuka, organiska former som antyder att det här är en byggnad i vilken endast kvinnor lever och verkar.
Även om trä inte spelar huvudrollen i Stanbrook Abbey är det ett framträdande material som använts generöst i klostret som helhet och i kyrkorummet i synnerhet. Det har kvalificerat klostret till en av finalisterna i den brittiska arkitekttävlingen Wood Awards 2016.
Kyrkans takkonstruktion bärs upp av kraftiga vitlaserade limträbalkar som vilar på vinklade limträpelare. Tillsammans med höga glaspartier bildar konstruktionen kyrkans södra fasad. Innertaket består av en spontad träpanel i douglasgran. Körstolar och orgel är tillverkade i engelsk sycamore som är ett ljust, kvistfritt träslag nära besläktat med lönn. Även den bakre väggen i kyrkan är klädd med sycamore. Panelen är inte bara estetiskt tilltalande utan fungerar även som ett akustiskt element i form av ljudreflektor.
– Vår avsikt har varit att låta kyrkorummet, där nunnorna tillbringar en stor del av sina liv, vara en plats som förändras över dygnet beroende på väderlek och årstid. Variationen mellan limträ och glas ger ett spännande ljusspel och bjuder både på utblick och närkontakt med omgivningen. De stora fönsterpartierna är exempel på att Vatikanen har blivit mer liberal i sin syn på hur en klosterbyggnad ska utformas. Att låta nunnorna blicka ut över de vackra vyerna snarare hjälper än stjälper dem i deras vardag, säger Peter Clegg.
Som fasadbeklädnad har en kombination av sandsten och sågad, PEFC-certifierad ekpanel använts. Eken är lokalt odlad. När den är nysågad varierar den i färg – från rosa till honungsgul. När ytan torkat en aning blir den gyllengul och med hjälp av väder och vind kommer den med tiden att anta en vacker silvergrå nyans. Den tunt sågade sandstenen är tillverkad av återvunna spillbitar.
Arbetet med Stanbrook Abbey kännetecknas av ett nära och mycket kreativt samarbete mellan arkitekt och konstruktör. En rad byggnadskomponenter har till exempel skräddarsytts för att de ska kunna ha fler funktioner i byggnaden. De böljande, armerade betongväggarna som leder besökaren fram till kyrkan och sedan växer sig allt högre för att kulminera vid altaret bär upp takkonstruktionen i trä, samtidigt som de kompenserar för variationerna i marknivån och ger en övergripande stabilitet.
– Vi valde trä till takkonstruktionen och delar av fasaden för att det är ett material i samklang med naturen och som stämmer väl överens med nunnornas önskan om hållbara materialval. Dessutom är trä lätt och enkelt att både hantera och bearbeta manuellt på byggplatsen. Det gjorde att vi kunde minska antalet tunga transporter på de trånga landsvägarna, konstaterar Peter Clegg.
Användandet av trä har också bidragit till att klostret funnit sig väl tillrätta på platsen. Det har ett värdigt men samtidigt anspråkslöst uttryck och smälter på ett självklart sätt in i den omgivande naturen. Men klostret är ännu inte helt komplett. En tredje och sista etapp som ska inrymma klostrets bibliotek och tillhörande arkiv återstår. När den kan påbörjas beror på tillströmningen av frivilliga bidrag och donationer.
Text Katarina Brandt
