»Trä var mer spännande än att jobba med betong«

Trä möter Andrew Lawrence

När Andrew Lawrence var involverad i sitt första träprojekt fick han en uppenbarelse. Trä kändes mer spännande att jobba med än betong, han kunde känna det naturliga i materialet. Nu, nästan 25 år senare, är han involverad i nästan alla Arups träprojekt, över hela världen.

Kan du berätta om dig själv och hur du blev träexpert?
 
– Jag fick jobb som konstruktör på Arup direkt efter universitetet. Mitt första projekt var en träkonstruktion för Renzo Piano. Det var så mitt intresse för trä började även om jag därefter under tio års tid jobbade med blandade konstruktioner. Nu har jag varit specialiserad på trä i 15 år. 2001 blev jag av Arups träspecialist erbjuden att ta över hans roll.
 
Hur skapas ett bra samarbete mellan konstruktör och arkitekt? 
 
– I en stål- eller betongkonstruktion är stommen ofta dold. Det är nästan en sorts känsla av att konstruktören skapar en stomme och arkitekten sedan förskönar den. I en synlig trästomme kan man se alla knutpunkter, så arkitekt och konstruktör måste jobba nära varandra. För att det ska fungera behövs ömsesidig respekt. Till exempel när jag jobbade med Alison Brooks med The Smile så kunde hon säga: »Kolla, det är jätteviktigt att vi gör grunden mindre så att den inte syns så tydligt.« Från en konstruktörs synvinkel blev det väldigt svårt, samtidigt som jag visste hur viktigt det var för att formen på The Smile skulle bli tydligare.
 
Hur inleds ett träprojekt?
 
– Om inte konstruktören är inblandad från dag ett så blir det inte en träkonstruktion. För att kunna skapa ekonomiska träbyggnader är det så viktigt att få den rätta ingenjörsmässiga konstruktionsformen från början.
 
Du förespråkar att höga träbyggnader inte ska ha väggar i 
KL-trä överallt, kan du utveckla det?
 
– I en kontorsbyggnad vill du ha öppna våningsplan. Då kan man inte jobba med allt i KL-trä utan det behövs en öppen konstruktion. Det kan vara en limträ- eller en stålkonstruktion, kombinerad med bjälklagselement i KL-trä. Det blir den logiska lösningen. Jag är även orubblig i uppfattningen att vi inte heller ska bygga bostadshus där alla väggar är i KL-trä och det gäller även inne i lägenheten. 
 
– Till exempel i Haut, ett 18-våningshus i Amsterdam som vi jobbar med just nu, så planerar vi att använda KL-trä i de lägenhetsavskiljande väggarna, som också råkar vara strukturellt bärande väggar och även akustiskt avskärmande. Inne i lägenheterna ska det bara vara icke-bärande lättviktsväggar. Det innebär att vi får en flexibel byggnad, som kan anpassas i framtiden. Jag har haft den här diskussionen med flera arkitekter och gått segrande ur diskussionerna. Jag försöker att förändra detta i byggbranschen.
 
Hur ser du på samverkansbjälklag?
 
– Framför allt hjälper de till att öka spännvidden. KL-trä är fantastiskt, men det är bara ekonomiskt försvarbart upp till cirka sex meter, grovt räknat. Längre än så blir det bara tjockt, tungt och oekonomiskt. Om du vill öka spännvidden till åtta–nio meter så är samverkansbjälklag i trä och betong förnuftigt. Betongens massa hjälper självklart även till att minska vibrationer och att förbättra ljudseparationen. Den bidrar också till brandskyddet.
 
Hur ser du på KL-trä i barrträ respektive lövträ?
 
– För mig kommer den stora marknaden alltid att vara KL-trä 
i gran. Det kommer alltid vara den billigare lösningen. Men om du vill ha ett annat uttryck i ytskiktet och ett starkare material i förhållande till tjocklek så är KL-trä av lövträ intressant.
 
Var kommer din passion från?
 
– Min passion kommer från lagarbete där vi alla jobbar tillsammans, drar i samma riktning och ser till att resultatet blir det bästa tänkbara samtidigt som vi har roligt.
 
Intervju David Valldeby

Personligheter som trä har mött

Få inspiration och nyheter från oss

Anmäl dig och få information om bland annat publikationer och seminarier från Svenskt Trä via e-post

Anmäl dig för att få inspiration