Att designa en skolbyggnad innebär ofta en balansgång mellan en begränsad ekonomi och att utforma en varm och stimulerande studiemiljö för eleverna. En populär lösning på denna ekvation är att använda trä. Materialets positiva egenskaper på dem som vistas i en träbyggnad, såväl psykiska som fysiska, har påvisats i ett antal undersökningar runt om i världen. Forskarna på österrikiska Joanneum Research visade att elever som vistats i ett klassrum med exponerade träväggar var friskare och återhämtade sig bättre under natten än de som spenderade sina dagar i ett traditionellt klassrum. Bland annat mättes elevernas puls, och de som var i »trärummet« hade i genomsnitt 8 600 färre slag om dygnet per elev – det vill säga sex slag i minuten.
I Châtenay-Malabry, drygt en mil utanför centrala Paris, ligger skolan Jules Verne. Skolan bestod länge av tre separata 1960-talsbyggnader som på 1990-talet kompletterats med ytterligare en byggnad för att kunna möta Parisförortens tillväxt. Men efter att länge ha lappat och lagat den gamla skolan beslöt man sig för att göra en rejäl upprustning och modernisera hela verksamheten. 1990-talsbyggnaden revs, så även de äldre byggnadernas betongfasader som ersattes av nya, mer energieffektiva, av trä. Dessa kläddes sedan med zinkplattor. Samtliga byggnader fick dessutom helt ny inredning. Men framför allt skapade man en stor, ny träbyggnad som binder ihop de tre skolbyggnaderna och ger dem en gemensam identitet och uttryck.
– Trä är ett material som ger en varm och trygg känsla. Vi valde att ha det synligt för att betona skolans miljömedvetna profil och låta det bli en del av vardagen och undervisningen. Dessutom är vi stolta över konstruktionen där limträstommen möjliggjorde en stor spännvidd i tillbyggnaden. Det var ytterligare en anledning till att vi gärna ville att den skulle synas, säger Charles Henri Guétin, ansvarig arkitekt på Archi5.
En viktig anledning till att man använde trä var också för att säkerställa en kort, effektiv byggtid. Skolan skulle fungera som vanligt under hela byggfasen, så för att inte störa alltför mycket försökte man arbeta så snabbt och smart som möjligt. Konstruktionsarbetet gjordes i tre etapper där varje etapp motsvarade ett skolår. Under dessa var en tredjedel av skolan stängd medan de andra två fungerade som vanligt.
– Tidplanen var helt nödvändig att hålla. Vid höstterminens start i september varje år skulle en del stå klar. Rivningsarbetena skedde under elevernas sommarlov när ingen var där. Genom att använda prefabricerade paneler minskade vi både byggtid och vår påverkan på elevernas, och hela grannskapets, vardag.
Nybyggnaden i Jules Verne flödar runt de tre gamla byggnaderna som innehåller lågstadium, förskola samt sport- och rekreationsutrymmen. Tillbyggnaden innehåller fler klassrum och en stor, ny matsal. Stommen av limträ är miljöcertifierad av franska föreningen Acerbois, vilket innebär att träet kommer från hållbara skogar. Takbalkarna syns i hela den nybyggda delen av skolan. Genom att klä fasaderna med prefabricerade träpaneler gav man hela projektet en visuell lätthet. Det böljande taket och fasaderna förstärker detta uttryck och gör dessutom att regnvatten eller fukt inte samlas på samma sätt som på en byggnad med vinkelräta väggar. Takets design var också en nödvändighet. För att kunna förena de tre gamla skolbyggnaderna var tillbyggnaden tvungen att följa topografin. Likt en grön våg slingrar den sig nedför en sluttande tomt med ett fall på 17 meter från dess östliga till dess västliga del.
En annan skola som också nyttjar trä är Landamäreskolan på Hisingen i Göteborg. Här är i stort sett allt, utom själva primärstommen, i trä. Precis som skolan i Frankrike utnyttjar man såväl interiört som exteriört materialets naturnära egenskaper för att ge lugn och harmoni åt undervisningsrum och allmänna utrymmen. Men en minst lika viktig anledning till att man använde trä är dess slitstarka egenskaper.
– Vår uppdragsgivare var noggrann med den långsiktiga aspekten. Detta innebär hållbarhet på två sätt, dels miljövänligt, dels en byggnad som tål de påfrestningar som en skola dagligen utsätts för. Golven av ask kan till exempel slipas hur många gånger som helst, säger Jürgen Wahlström på Wahlström & Steijner som ritat skolan.
Den nya skolbyggnaden ersatte en gammal uttjänt 1960-talsbyggnad. Skolans pedagogiska inriktning bygger på värden som öppenhet och integration, något arkitekterna ville fånga upp i utformningen av den nya skolan. Det finns varken några korridorer eller klassrum i traditionell mening. I stället finns här en typ av »rumsligheter« vilka lätt kan anpassas till antalet elever eller vilken typ av undervisning man ska ha. Hela byggnaden slingrar sig fram över en tomt med ett fall på fem meter. Genom att skapa en byggnad bestående av två halvellipser ställda mot varandra, likt formen av ett S, kryper skolan långsamt nerför backen som en slalomåkare. En fördel med den här formen är att den hjälper till att skapa bra akustik. Utöver att ge en intressant rumsupplevelse studsar inte ljudet på samma sätt som om man haft vinkelräta väggar.
– Vi har arbetat med akustiken på flera sätt. I klassrummen har vi perforerade plywoodskivor som absorberar ljudet och i taket sitter träribbor i olika dimensioner som slår sönder ljudet. Ute i skolans atrium står »Leaf lamp trees«, lampor som består av en riktig björkstam och löv av ljudabsorberande material.
Skolans utformning är inspirerad av den omgivande naturen. Efter att arkitekterna besökt den lummiga platsen första gången visste de att de ville låta träden återspeglas i byggnaden. Träfasaden tillsammans med sedumtaket påminner om trädens stammar och kronor. Fasaden är av Thermowood, en furu som värmebehandlats och som grånar naturligt med tiden. Sedumtak är något som den svenska skolan har gemensamt med den franska. Båda skolorna utnyttjar dess fördelar som isolering och att det bromsar upp regnvatten vid skyfall. Genom att det tar upp och binder luftföroreningar går det också i linje med båda skolornas miljömedvetna profil. Båda arkitektkontoren nämner även sedumtakets estetiska kvaliteter.
– Jules Verne ligger intill ett antal femvåningshus med utsikt över skolan. Taket
ser vi som en femte fasad, så vi såg till att göra det så vackert och stilrent som möjligt, säger Charles Henri Guétin.
En annan konstruktionsdetalj som de två skolorna har gemensam är de överhäng som löper längs med fasaderna. På Jules Verne fungerar de som skydd för de obehandlade fasaderna i lärk och gör att elever och lärare kan röra sig utanför byggnaden även vid regn – inte minst på de innergårdar som skapats i tillbyggnaden. På Landamäreskolan är överhängen genombrutna och fungerar som solskydd. Träribborna är av Thermowood precis som
fasaden och släpper in den vågräta vintersolen men skärmar av den lodräta sommarsolen.
Både Archi5 och Wahlström & Steijner har ett uttalat hållbarhetstänk som går som en röd tråd genom deras projekt. Att bygga skolor där hållbarhet är en central del av undervisningen är en perfekt matchning. Med hjälp av trä har man nått såväl värdemässiga som arkitektoniska mål.
– Den nya byggnaden ger hela komplexet ett gemensamt uttryck och identitet, präglad av den varma och givande miljön som trä kan vara med och skapa, säger Charles Henri Guétin.
Jürgen Wahlström pekar på de många estetiska möjligheter som trä ger.
– Det är ett fantastiskt material att utgå från både vad gäller fasader, interiör och inredning. Att jobba med trä ger en stor
arkitektonisk frihet, säger han.
Läs mer på Archi5 och Wahlström & Steijner
TEXT Erik Bredhe
