Den starka, lätta skivan – Utvecklingen av träbyggandet har gått framåt med rejäla kliv under 1900-talet. Konstruktionselement med limmade och sammansatta tvärsnitt har gjort att allt fler rationellt producerade och samtidigt avancerade träbaserade byggprojekt har sett dagens ljus. Digital styrning av hela kedjan, från design till produktion, lämpar sig väldigt väl att applicera på träområdet. Tack vare sin bearbetbarhet erbjuder materialet obegränsade möjligheter att utforma och optimera konstruktionsdelar, byggelement och hög prefabriceringsgrad till en låg energikostnad. Ett exempel är avluftningstornen i Lill-Jansskogen i Stockholm (fig 1), som tillverkats genom urfräsning av ramar ur KL-träskivor, vilka staplats ovanpå varandra och dragits samman med stålstänger.
Korslimmat trä, allmänt förkortat KL-trä, är skivelement uppbyggda av hyvlade brädor, oftast av gran, som limmats samman korsvis i flera lager. Skivorna tillverkas i dag av flera firmor i Europa och även av svenska Martinsons, med en kapacitet på upp till 16 meter i längd, 3 meter i bredd och en tjocklek på 300 millimeter. I år kommer även Stora Enso och Södra att inleda byggen av svensk KL-trätillverkning med planerad produktionsstart under 2019.
Träbyggandet har sedan en tid varit starkt på frammarsch för flerbostadshus. För höga hus lämpar sig KL-trä mycket bra, genom sin höga styvhet och sitt robusta system – bästa konkurrensområdet för KL-trä i höghus anses vara sex till tolv våningar. Råformaten av KL-trä ger därutöver ett flertal möjligheter till rationell produktion av avancerad, samtida arkitektur och även till utveckling av nya typologier.
Ett norskt exempel återfinns i Vennesla, där biblioteket som färdigställdes 2011 ryms under en takkonstruktion med ramar av limträ och plywood, medan ytterväggar och bjälklag utförts av KL-trä som lämnats exponerat i interiören (fig 2).
Den fria formen – Korslimmade skivelement kan förtillverkas till en valfri grad av finish. De har en stor fördel i möjligheten att fungera som en hög balk eller som utkragande konsoler, det vill säga de erbjuder styva, robusta byggelement som kan bäras upp av relativt fritt placerade stöd, som exempelvis pelare eller väggar. I fyravåningsbyggnaden Woodtek HQ (2014) i Taichung City, Taiwan, som i sig har en blygsam totalhöjd, utnyttjas KL-träskivor för en stegvis utkragande byggnadskropp (fig 3). KL-träkivor produceras i dag huvudsakligen plana, även om enkelkrökning förekommer, och genom vikta former kan en stor formvariation skapas. Så kallade vikskal – som känns igen inom origamiinspirerade former – har fördelaktiga konstruktionsaspekter och pappersvikningarnas principer kan föras över till korslimmade element som fogas samman med träskruv och/eller bockade stålplåtar i vecken. Ett tidigt exempel på detta var det tillfälliga kapell i schweiziska Saint Loup som uppfördes 2008 (fig 4). Här ses KL-träskivorna rena på insidan, medan exteriören kläddes in för att väderskydda stommen.
I SPA 3000 Aquadome (2012) i österrikiska Längenfeld används KL-träskivorna för att forma ett vikskal med en facetterad interiör, där träytorna exponeras (fig 5).
Den höga rationaliteten – KL-träskivorna kan enkelt utföras med håltagningar som fönster, dörröppningar och för ledningsdragningar på fabrik eller på plats. Herrestaskolan i Järfälla norr om Stockholm uppfördes 2015 med KL-trästomme och både håltagningar och trapplopp möjliggjordes genom att utnyttja KL-träets fördelar när det gäller prefab och bearbetbarhet (fig 6). Just möjligheten att effektivt kunna bearbeta skivorna, både i fabrik och på plats gör hanteringen och arbetsgången under byggprocessen mycket lättoptimerad. Skivorna är styva och robusta samtidigt som vikten är låg, vilket gör prefabrikation, logistik, transport och inbyggnad på byggarbetsplatsen smidig med behov endast av lättare kranar för lyft.
Den rena ytan – De tidiga arkitektoniska visionerna om KL-trä handlade ofta om det »ärliga« i att låta en och samma konstruktionsdel exponeras både utvändigt och invändigt. Detta låter sig emellertid inte göras så enkelt eftersom KL-träskivorna inte lämpar sig så bra för utvändig exponering, men invändigt finns alla möjligheter till redovisning av stommaterialet, även om brandkrav kan kräva inklädnad. När det inte kläs in finns det även studier som visar på fördelar i inomhusklimatet. Trä i interiörer tenderar att inge lugn hos brukarna, vare sig det handlar om till exempel sjukhusmiljöer eller skolor, där stressnivåerna verkar kunna sänkas. Temperatur- och fuktmässigt sker viss växelverkan mellan inomhusluften och det exponerade trämaterialets ytskikt. Träytorna behöver inte lämnas obehandlade för att man ska kunna dra nytta av dessa egenskaper; diffusionsöppna färgtyper låter fortfarande utbytet ske mellan luft och trämaterial. Urfräsningar för ledningsdragningar, täckande av elementskarvar och komplettering av perforeringar behöver givetvis hanteras men skivorna erbjuder i stort sett färdig finish redan vid leverans.
Genom att utnyttja friheten till håltagning och att variera skivornas funktion som platta, skiva, balk eller veck kan de exteriöra formerna ändå tala sitt tydliga produktspecifika språk och låta KL-träet komma till exteriört uttryck, som i exemplen Aquadome i Längenfeld och biblioteket i Vennesla ovan. Denna mångfacetterade användning utgör essensen av KL-trä och är det som gör att produkten bidrar till en raffinerad utveckling av arkitekturen och ger träbyggandet ett nytt signum.
Text Andreas Falk
