Området Barangaroo är Sydneys största stadsförnyelseprojekt sedan OS år 2000. Det är ett exempel på en av de mest omfattande sjönära stadsomvandlingarna som just nu pågår i världen. Här har Australiens första riktigt stora kontorsfastighet, helt och hållet byggd i trä, nyligen färdigställts. Byggnaden International House är sex våningar hög, närmare 8 000 kvadratmeter stor och tillverkad av över 950 kubikmeter limträ från Hess Timber i Tyskland samt över 2 000 kubikmeter KL-trä som producerats på Stora Ensos anläggning i Österrike och därefter fraktats i containrar till byggarbetsplatsen.
Det senaste tillskottet i Bangaroos stadsbild har sina rötter i det förflutna men är kompletterat med det allra senaste inom design och teknik. Detta för att säkerställa en lång och hållbar livslängd och för att enkelt kunna repareras, kompletteras och eventuellt demonteras. Valet av byggmaterial hör på sätt och vis ihop med Sydney och just den här delen av staden vars historia är nära knuten till havet. Hamnen fungerade som omlastningsplats och trä var det byggmaterial som användes till lagerbyggnader, bryggor och broar.
Ljuset flödar in genom den heltäckande glasfasaden och förstärker uttrycket hos den synliga träkonstruktionen. Hela fastigheten är byggd av limträ och KL-trä, från den första våningen och uppåt, inklusive hisschakt och trapphus. Endast bottenvåningen är av betong vilket hade att göra med kraven på brandsäkerhet. Trä återfinns även i den två våningar höga pelargången ut mot gatan som är tillverkad av återvunnen eukalyptus från över 100 år gamla järnvägsbroar i delstaterna Queensland och New South Wales.
– Vi tyckte om tanken på att väcka liv i gammalt virke och låta det ta plats i en ny tid och i ett nytt sammanhang, säger Alec Tzannes på arkitektkontoret Tzannes i Sydney som tillsammans med sin kollega Jonathan Evans fick uppdraget att rita International House.
– Vi valde trä, främst för att det är en förnybar resurs men också för materialets taktila egenskaper. Det är mjukt och varmt att röra vid, det doftar gott och är helt och hållet giftfritt. Det blir vackrare med åren och ökar känslan av välbefinnande hos dem som vistas i dess närhet.
Den största utmaningen i projektet var att uppnå den takhöjd som krävs på varje våningsplan i kommersiella byggnader utan att för den sakens skull överskrida byggnadens totalhöjd. Det innebar att man behövde göra urtag i limträbalkarna för vissa av de tekniska installationerna. Eftersom detta gick stick i stäv med gällande bestämmelser blev lösningen en ny typ av förstärkt limträbalk: en slags hybrid där traditionellt limträ av granlameller limmats ihop med två fanerträskivor av bok för full samverkan.
– Vi har medvetet tagit bort alla vägg- och takbeklädnader invändigt för att dematerialisera projektet och synliggöra träet så mycket som möjligt, berättar Jonathan Evans.
– Limträbalkarna har ett inneboende brandskydd och kan stå emot brand i 90 minuter utan att bärigheten går förlorad. Ytbehandlingen består av en tunn, matt lack som påförts redan i fabrik. Mest för att ge lite extra skydd under transport och montering, men också för att bevara den blonda träkänslan.
Byggnationen av International House har rönt stor uppmärksamhet i området och varje gång en av de många gigantiska limträbalkarna svävat i luften har både trafik och fotgängare stannat upp en stund för att följa dess resa genom luften till sin rätta plats i byggnaden.
– Den extra tid och omsorg som vi lade ner på den digitala designprocessen gav verkligen utdelning på byggarbetsplatsen. Trots att toleranserna var minimala visade det sig att alla byggelement passade perfekt, vilket gjorde att byggprocessen inte behövde avstanna, fortsätter Jonathan Evans.
Intresset för att få hyra kontor i International House har varit stort och inom kort kommer konsultföretaget Accenture att flytta in på ett av våningsplanen.
– Responsen har varit överväldigande, både från våra kollegor i branschen, fastighetsutvecklare och från dem som besöker byggnaden. Alla kommenterar hur närvaron av trä påverkar dem i en positiv riktning, säger Alec Tzannes.
Den japanska arkitekten Aki Hamada antog också utmaningen med flexibelt användande av trä när han skapade Substrate Factory Ayase. Byggnaden ligger i staden Ayase i den japanska provinsen Kanagawa. Här radar fabriksbyggnader och bostadshus upp sig sida vid sida i något slags samexistens. Aki Hamadan valde att ta hjälp av trä för att bättre kunna förmedla förhållandet mellan fabrik och bostadshus.
Substrate Factory Ayase är en nybyggd förlängning av en befintlig kretskortsfabrik alldeles i närheten av den amerikanska marinens flygbas Atsugi. Till en början var det tänkt att det första våningsplanet skulle inrymma verkstadslokaler. Planerna förändrades dock och i dag fungerar det som en multifunktionell mötesplats för lokalbefolkningen i området.
– Tillsammans med vår uppdragsgivare började vi fundera över hur vi skulle kunna få en fabriksbyggnad att smälta in och utgöra en del av vardagslivet i ett levande bostadsområde, berättar Aki Hamada.
Resultatet blev en öppen träkonstruktion som bidrar till att mjuka upp förhållandet mellan de olika byggnadstyperna. Den ger en varm och naturlig motvikt till de omgivande industribyggnaderna. Materialet är dessutom enkelt att bearbeta för att följa konstruktionens komplicerade geometri.
Nästa utmaning var att rent praktiskt realisera träkonstruktionen och utifrån denna skapa interiöra förutsättningar för att kunna använda ytan optimalt. Flexibilitet och mångsidighet stod i centrum eftersom det inte var givet hur byggnaden skulle komma att användas. Den behövde därför kunna förändras utifrån både nutida och framtida behov.
Lösningen interiört blev att använda sig av skärmväggar i trä som enkelt kan flyttas runt i rummet och skapa en rad olika rumsligheter. Väggarna är skjutbara via infrästa glidlister i golvet och i takkonstruktionens limträbalkar. Takkonstruktionen är fullt exponerad på bägge våningsplanen och hålls uppe av ett genomtänkt mönster av diagonala och horisontella limträbalkar. På det övre planet har ett transparent tyg spänts mellan några av balkarna och fungerar på så sätt som solskydd.
Den avancerade snickeritekniken känns igen från traditionell japansk träarkitektur. I praktiken kan konstruktionen demonteras och byggas upp igen, utan att göra någon större åverkan på vare sig material eller omgivning.
Även ytterväggarna erbjuder stor flexibilitet och ger ett upplöst förhållande mellan stängt och öppet, ute och inne. De består av två skikt där det yttre består av ett halvtransparent stålraster och det inre av transparenta, skjutbara glasväggar. För att kunna styra insynen från gatan och anpassa ljusinsläppet från byggnadens östra sida kan ytterväggarna justeras i takt med solens rörelse, från tidig morgon till sen kväll. Nattetid är byggnaden upplyst inifrån, vilket ytterligare synliggör träkonstruktionen.
– Vi gjorde ingen fysisk modellstudie när vi skapade träkonstruktionen. I stället tillämpade vi en metod för parametrisk modellering, en så kallad adaptiv modell. Den gav oss möjlighet att fritt hantera all information och studera många olika skeenden, förklarar Aki Hamada.
Han menar att en av fördelarna med parametrisk modellering är att man kan börja med helheten och sedan förfina den genom att komplettera och omplacera olika detaljer. Man kan också vända på det, det vill säga börja med att definiera olika detaljer och sedan gradvis arbeta sig utåt mot en helhet.
– Det sistnämnda tillvägagångssättet används ofta när man, som i vårt fall, vill skapa nya detaljer som ska passa in i ett särskilt projekt. För oss var det till exempel viktigt med ett fritt inmatningsformat med hjälp av 3D-program och programmering, i stället för att använda en applikation med ett fördefinierat inmatningsformat för vår designprocess.
Aki Hamada anser att en av fördelarna med tekniken är att den öppnar för att även mindre designkontor ska kunna göra objektiva jämförelser och studier av ett stort antal variationer. Detta utan att styrkan av att vara just ett litet kontor går förlorad.
– Vår förhoppning är att byggnaden kommer att accepteras fullt ut av lokalbefolkningen. Vi vill att den ska fungera som en flexibel mötesplats som enkelt kan ändra karaktär och funktionalitet dag för dag, beroende på vilka aktiviteter som står på agendan, säger Aki Hamada.
Text Katarina Brandt
