Vad har varit syftet med Wood2new?
– Projektet syftade till att lyfta fram nyupptäckta egenskaper hos trä samt till hur man kan synliggöra marknadsfördelarna med trä. Min del var att forska på träets förmåga att lagra energi, främst i form av energi från fukt. En kollega forskade samtidigt på den psykologiska aspekten av trä. Vi ville hitta sambandet mellan det upplevda och den fysiska förklaringen till upplevelsen.
Förklara begreppet hygrotermisk massa.
– Det handlar om träets potential att absorbera fukt. Under dagen kan vi använda solens energi, som vi normalt försöker begränsa, till att torka ut väggarna. På natten när temperaturen sjunker ökar luftens relativa fuktighet, RF. Fukten absorberas då tillbaka in i väggarna och absorptionsenergin från fukten avges till rummet som värme. Allt det här är möjligt tack vare träets emissivitet och värmeledande egenskaper.
Hur mycket energi kan den hygrotermiska massan faktiskt spara?
– Vi har än så länge bara gjort beräkningar på det utan några mätningar. I våra beräkningar är vi på samma nivå som energibesparingen med termisk massa, runt 10–15 procent besparing jämfört med att inte utnyttja den hygrotermiska massan. Det är så pass stora besparingar att om vi bygger ett lågenergihus utan att ta hänsyn till den hygrotermiska massan, så skulle huset egentligen kunna nå passivhusnivå.
Vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till vid den konstruktiva utformningen?
– Det är två viktiga faktorer som spelar in. Den första är byggnadens ventilationssystem som hjälper till att acklimatisera rummen. Det är viktigt att konstruktionen är lufttät. Den andra faktorn är hur ytskikten är behandlade. Obehandlat trä ger störst effekt, om man täcker materialet är det viktigt att det är med ett diffusionsöppet material. Målade ytor ger mycket sämre effekt.
Behöver hela konstruktionen vara av trä eller kan den bestå av andra material?
– Nej, den behöver inte vara helt av trä. Vi planerar att undersöka vad en konstruktion helt av trä har för inverkan på effekten av den hygrotermiska massan.
Hur kan det fungera rent praktiskt?
– I badrum slösar vi med energi, ofta har vi 3–5 grader högre temperatur där bara för att det känns kallt när vi stiger ut ur duschen med en fuktig kropp. Men varför värma rummet hela tiden för de minuter vi stiger ut ur duschen?
– Om vi i stället har badrum där tak och övre delen av väggarna är täckta med exponerat trä kan vi använda den energi som väggarna och taket tar upp när vi duschar till att värma upp badrummet tillfälligt. Träets fuktupptagningsförmåga är tillräcklig för att värma rummet med minst två grader. Så det blir extra värme i rummet precis när människor vill ha det, övrig tid håller badrummet samma temperatur som resten av huset.
Om du fick möjlighet att fortsätta forska, vad vore ett drömforskningsprojekt?
– Att fortsätta forska på hygrotermisk massa och dess potential. Tänkbara områden skulle kunna vara »Bo i trä – ett material för inomhusklimatstyrning«, »Varför är det bättre att bo i hus av trä?«, »Hur kan vi utnyttja träets egenskaper optimalt för klimatstyrning?« och »Hur stor betydelse har det att bo omgiven av trä för vår komfort och hälsa?«.
Text & Foto David Valldeby
Hela studien kan laddas ned på wood2new.org/publications
Kristine Nore har en bakgrund som konstruktör på före detta Moelven Massivtre och har jobbat mycket med byggnader av KL-trä. Hennes doktorsavhandling handlade om ventilerad träpanel. Hon arbetar nu som forskare vid Norsk Treteknisk Institutt.
