Via en yttre ringled runt staden, förbi skog, öppna fält och de sedvanliga köptemplen som reser sig över Östgötaslätten, tar vi oss till nya stadsdelen Vallastaden i Linköping. Här ska det byggas tiotusentals nya bostäder, allt med syfte att bli den länk som ska knyta ihop staden med universitetet.
Ambitionen är att skapa en småskalig och hållbar stadsdel där många mindre aktörer ges tillfälle till nytänkande och mångfald. Redan har tusen lägenheter färdigställts, vilka alla har ingått i årets bomässa som nu är avslutad.
– Med mindre byggrätter och kvalitetskriterier hellre än pris som grund för marktilldelning har det blivit sex gånger fler byggherrar än vad som är brukligt, konstaterar Rickard Stark på Okidoki Arkitekter som står för stadsplanen i området.
Med tydligt fokus på ekotänk och gemenskap har resultatet blivit brokiga och tätbebyggda kvarter med en innovativ variation av högt och lågt, fasadmaterial och takvinklar, radhus och loftgångar, men med plats också för bäckar, odlingar, park och skog.
Antalet tillåtna våningar har specificerats till fyra i stället för att ange husets maxhöjd, det gör att trähus inte har missgynnats. Trähusens ofta tjocka mellanbjälklag reducerar annars antalet våningsplan med ansträngd ekonomi hos byggherren som följd.
– Vi har premierat trä i markanvisningen vilket resulterat i att tio av fyrtio flerbostadshus i Vallastaden är byggda med stomme av trä, säger Rickard Stark.
Ett av dessa är 3k, eller Delfinernas hus. Ett litet kubiskt hus i KL-trä från Arkitektstudio Witte som även finns med i rollen som byggherre.
Huset som håller på att byggas är fyra våningar och rymmer femton kompakta bostadsrätter där merparten har sovloft och högt i tak. Våningsplanens fasningar som sträcker sig ut över gatan och påverkar dess dynamik har influerats av gamla svenska härbren och är en lek med KL-träets formbarhet.
– Byggnaden hade inte utformats på samma sätt någon annanstans. I Vallastaden fanns inga vanliga standardmått att ta hänsyn till utan det var mer en volym att fylla ut, säger arkitekt Ludvig Witte.
Till såväl stomme som bjälklag och balkongplattor har byggelement i KL-trä använts. Även taket har byggts av KL-trä med en yttre beklädnad av levande växter, ett så kallat sedumtak. Till fasaden har man i stället valt limträpanel med mycket arbete nerlagt på att skapa en modern konstruktion med ornamenterad yta där de historiska referenserna tydligt framgår.
– Vi har länge velat arbeta med KL-trä, med premiär till Bomässan. Martinsons levererar materialet och finns även med i projekteringen av huset, berättar Ludvig Witte.
Arkitektstudio Witte har sammantaget ritat fem av bostadshusen i Vallastaden, alla med stomme av antingen KL-trä eller limträelement.
– Bomässan är absolut ett sätt att skaffa sig lärdomar att ta med sig till andra projekt, säger Ludvig Witte.
Att framtidens flerbostadshus i allt högre utsträckning kommer att byggas av trä är en tes som även arkitekterna på Spridd omhuldat sedan starten 2005. Efter att häromåret ha inlett ett fruktbart samarbete med träleverantören Moelven har man nu uppfört Träloftet i Vallastaden.
Det är ett fyrkantigt flerbostadshus i fyra våningar och med tjugo små lägenheter med högt i tak, ettor och tvåor. Byggnaden har inga spektakulära former, i stället är det, menar arkitekten Ola Broms Wessel, enkelt och rättframt i sin framtoning.
– Vi har premierat inre kvaliteter och utnyttjat de planmässiga förutsättningarna för att maximera antalet kvadratmeter för fastigheten. Utmaningen är att inte gipsa in träet utan att få det att synas, förklarar han.
Träloftet är byggt med Moelven Törebodas pelar-balkstomsystem Trä8, ett system som kan byggas med upp till åtta meter spännvidd. Systemet ska, enligt Moelven själva, bevisa att det går att bygga stabilt, flexibelt och miljövänligt med trä. I Träloftet består det av stomme av limträ med ett hisschakt av betong samt ett stabiliserande fackverk av stål.
För golv- och takbjälklag används planelement av Kerto som är ett starkt och styvt fanerträelement av gran. Hålrummen i elementen är fyllda med mineralull för luftljudsisolering, men som även har goda egenskaper när det gäller stegljud.
– Loftgångarna är helt i KL-trä och till ytterpanelen har vi använt värmebehandlad och beständig Thermowood. Sammantaget har materialvalet bidragit till en snabb och flexibel byggprocess, berättar Ola Broms Wessel.
Till detta bidrar även att loftgång och balkonger, som är upphängda runt huskroppen och mest påminner om en yttre »gördel« kring husets midja, monterats tidigt i processen. Därmed kan de användas som byggnadsställning under byggtiden.
Med rötterna i miljonprogrammets skola har Spridd tagit till sig behovet av enkla och effektiva typlösningar som kan ge goda bostäder till en rimlig summa. Med Träloftet presenteras ett exempel på denna utmaning, dessutom byggt i ett förnybart material.
– Vallastaden kan i framtiden mycket väl komma att framställas som träbyggandets genombrott, säger Ola Broms Wessel.
Ytterligare ett exempel på ett innovativt trähus från Bomässan i Linköping är Integralen 6, eller Ivalla, som nominerats till Årets Bygge 2018. Här är det hållbarhet och flexibilitet som genomsyrat projektet.
– Småskaligt, personligt och annorlunda, summerar arkitekten och byggaren Staffan Schartner som velat bygga ett hus med lång livslängd som kan utvecklas i takt med invånarnas behov.
Schartner har under lång tid varit verksam i Österrike, där arkitekten har en annan roll än vad som är brukligt i Sverige, som projektledare och byggande arkitekt. Ivalla är det första projekt i Sverige som han själv äger, inspirerad av tidigare erfarenheter.
– Jag ville bygga helt i trä, med flexibla installationer av el och VVS vilket gör att tekniken och konstruktionen får styra husets arkitektur, säger han.
Resultatet har blivit ett spännande utseende byggt på en kraftig pelar-balkstomme av limträ från Österrike. Därifrån kommer också KL-träet till gavlar, gårdsfasad och bjälklag. Fasadelementen av limträ är gjorda i Litauen, av rysk råvara. Prefabricerade badrum har köpts från Finland.
– Shoppingrundan har varit tidsödande. Men det har varit nödvändigt för att få råd att bygga det hus vi ville, med ett ekologiskt kretslopp som grund för alla materialval, konstaterar Staffan Schartner.
Livscykeltänk och en genomtänkt miljöprofil har även inneburit fibergipsskivor på träreglar som innerväggar samt träfiberisolering i ytterväggarna. Takelement av KL-trä och balkonger helt av trä. För att få till den önskade flexibiliteten med helt obrutna våningsplan finns inga bärande väggar i huset. I stället är det fasadelementen av KL-trä som bär upp byggnaden, med bjälklaget upphängt i balkar och balkonger som vilar på pelare. Ytterväggarna är förberedda för att fönster och balkongdörrar kan komma att flyttas.
Alla installationer ligger dessutom lättillgängliga i schakt i husets gavlar och i de öppningsbara golven. Huset kan därmed lätt byggas om. Kök och badrum kan flyttas och de 22 lägenheterna, alla med utgång till balkong, kan bli såväl fler som färre, allt efter behov som kan uppstå i framtiden.
– Det har blivit ett extremt flexibelt och samtidigt hållbart hus som kan överleva i ett föränderligt samhälle. Jag är mycket nöjd. Nomineringen till Årets Hus får väl anses som välförtjänt, säger Staffan Schartner.
Text Mats Wigardt
