Vad hände sedan?
– De brittiska dagligvarujättarna ville bygga stormarknader av trä, mycket på grund av sitt sociala ansvar. För oss handlade det om att agera utifrån våra största kunders önskemål. Jag och min kompanjon reste runt till flera europeiska företag för att lära oss limträprocessen. Det ledde till att vi började utveckla hybridkonstruktioner. Efter några projekt förstod vi de dynamiska möjligheterna med att kombinera trä och stål. Vi gjorde bland annat tak- och väggavstyvningar av stål. Hellre än att ha stora limträelement som stöttor gav stålet en fördel med sin drag- och tryckhållfasthet. Konstruktörerna är nyckeln till att låsa upp ett materials möjligheter.
– Vi utvecklade en modell med en värdebaserad konstruktionsprocess som fungerade fantastiskt. Våra klienter fick vad de efterfrågade för en merkostnad runt 5 procent, till skillnad mot runt 30 procent om vi hade byggt med enbart limträ, och vi uppnådde samtidigt de koldioxidneutrala byggnader de hade efterfrågat. Runt 2009 blev vi inblandade i vårt första projekt med KL-trä. Det var en upphandling och vi hade aldrig byggt med KL-trä tidigare. Vi var väldigt naiva och förlorade en hel del pengar. Vi gjorde då precis som tidigare och började undersöka KL-trämarknaden grundligt. Vi började lära oss tillverkningsprocesser, hur vi skulle dimensionera materialet, svinnet och uttagen i KL-träskivorna. Vi insåg då fort att stål och limträ fungerar utmärkt tillsammans med KL-trä, det är en given symbios.
Hur ser du på trä som ett material?
– Trä är en väldigt industriell men samtidigt en naturlig produkt. Det eftersträvar sin jämvikt på cirka 12 procent fuktkvot. Det kommer att torka och få torrsprickor, vilket är normalt och acceptabelt. Det påverkar inte den strukturella integriteten för materialet, långt ifrån. I Storbritannien strävar byggentreprenörerna numer efter att jobba med KL-trä och inte volymelement eller betongramskonstruktioner. Volymelement är dock fantastiska eftersom de kan vara helt färdigställda, men deras begränsade spännvidd är en nackdel. Du staplar bildligt talat Legoklossar på en byggnad. Men med KL-trä har du i stället ett flexibelt material, som tillåter mycket större spännvidd när det används i en limträ- eller stålram. Det är viktigt att komma ihåg att inte exponera trä utvändigt på ett felaktigt sätt.
Vilken är den största utvecklingspotentialen för träindustrin i Storbritannien?
– Flervåningshus. Jag har en enkel tumregel. Upp till fyra våningar kan lösvirkesbyggarna ta hand om. Högre än det, och vi är väldigt noga med det här, så finns problemet med oproportionerlig kollaps. Hus som är fem våningar och uppåt kan vi bygga med KL-trä, eftersom det är självstabiliserande. Ett annat problem är att det helt enkelt inte finns tillräckligt många konstruktörer som har kunskapen att designa med trä.
Hur ser du på träproducenternas roll?
– Det finns alldeles för liten kapacitet på marknaden när det gäller KL-trä. Större kapacitet pressar dessutom ner priserna. Det skulle skapa en mogen marknad vilket behövs. Och det skulle korta ner uppstartsprocessen i byggprojekten. Det sista som behövs är långa byggprocesser. Klienterna vill ha byggnaderna färdiga så fort som möjligt så att de kan få avkastning på sina investeringar.
Du har nyligen bytt jobb, berätta mer!
– Jag har vid några tillfällen varit över i Singapore för att föreläsa för Byggnads- och Konstruktionsmyndigheten, BCA, och det har gett mig möjlighet att driva en egen, personlig träturné i Sydostasien. Jag är av uppfattningen att den globala marknaden för KL-trä kommer att vara gigantisk. Den modell vi utvecklade på B&K Structures utan egen tillverkning och att i stället para ihop olika tillverkare är en väldigt effektiv leanmodell. I mitt nya jobb kommer jag att göra i stort sett samma sak, men för det Singaporebaserade företaget Steeltech Industries, och med affärsmodellen anpassad för export från Singapore.
Text & foto David Valldeby
