Med de platsbyggda möblerna och de fullt utnyttjade ytorna invändigt har huset, som fått sitt namn efter ägarens segelbåt, till viss del influenser från interiören hos segelbåtar. Men framför allt har platsens historia en viktig del i husets utformning.
– På samma plats som Späckhuggaren står i dag, stod här tidigare ett handelsmagasin som sedan länge brunnit ner. För att knyta huset till platsens historia har en stor del av byggnadens inspiration hämtats från gamla handelsmagasin och ladugårdar, säger Andreas Lyckefors på arkitektkontoret Bornstein Lyckefors och ansvarig arkitekt i projektet.
Beställaren ville ha ett öppet och socialt hus med möjlighet att ha sina två söner där varannan vecka. Vidare skulle det också passa in i den omgivande miljön.
– I designen har vi inte bara arbetat med öppna planer, utan även strävat efter att skapa öppenhet och flöde i sektioner. Vi har ägnat mycket tid till att anpassa huset efter väderstrecken och hur solstrålarna letar sig in i huset vid olika tidpunkter. Takljuset från andra våningen når diagonalt genom huset ända ner till markplan, förklarar Andreas.
Entréplanet består av ett gjutet betonggolv, som fortsätter på utsidan av huset i form av så kallade betongbryggor. Övriga plan är förskjutna i vertikalled och har därför varierande höjder och format. På så vis skapas ett flöde, inte bara i plan, utan även genom husets sektion.
– En detalj som utmärker huset är det 3,5 meter höga glaspartiet i vardagsrummet som släpper in åkerlandskapet utanför. Glaspartiet kan tillslutas med glesa magasinportar och när de är stängda silas solljuset in genom springorna. Det här ger en liknande känsla av att vara i en gammal lada, där solljuset tränger igenom sprickorna i den stängda ladugårdsporten. Genom den här typen av lösningar finns det omgivande landskapet alltid närvarande i huset, säger Andreas.
Husets exteriör har en stark koppling till det gamla handelsmagasinet. Fasaden är målad med Falu rödfärg och många av detaljerna är tagna från gamla ladugårdar och handelsmagasin. Andreas nämner även de exteriöra detaljer som gör att inga fläktar, stuprör, skorstenar och liknande syns på husets yttre.
Bortsett från betonggolvet på husets entréplan är interiören helt utformad av två trämaterial, plywood och den mörkgrå träfiberskivan Valchromat. På så vis används bara två färgtoner i huset, och syftet med det är att i stället lyfta fram rumsmöjligheter.
– Att bygga med trä var ett naturligt val för att uppnå vår vision om ett hus med stark anknytning till platsens omgivning och historia, säger Andreas.
Villan har väckt stor uppmärksamhet och även nominerats till årets upplaga av Villapriset.
Text Martin Hesselmar
