I Europa är Storbritannien en förebild när det gäller införandet av BIM, de planerar att gå från nivå 2 till den mer omfattande nivå 3 redan 2025. Redan nivå 2 visade sig ha en ekonomiskt positiv effekt för byggsektorn. För övriga Europa är det bara en tidsfråga innan det kommer att bli obligatoriskt att jobba med BIM i alla större byggnadsprojekt.
– Den svenska träbyggnadsindustrin behöver göra alla sina produkter och tjänster tillgängliga på BIM-plattformar och BIM-bibliotek, säger Thomas Rohner.
Varför har bim så svårt att slå igenom?
– Jag tror att det svåraste är själva definitionen av BIM. Somliga tänker på BIM som 3d-modeller, andra att det är elektroniska data eller ett system för en koordinerad planering av en byggnad under dess livscykel.
Vad finns det mer för problem?
– Många byggnadskontor och myndigheter kan inte hantera 3d-bim-modeller. De efterfrågar fortfarande inskickade ritningar som de gjort i alla tider. Med BIM skulle all efterfrågad information, som till exempel konstruktions- och energiberäkningar, finnas i modellen och kunna simuleras.
Hur förändras det?
– Det är en generationsfråga, det sker med föryngring inom alla sektorer. BIM kommer att slå igenom med dagens unga. De är vår framtid och det är viktigt att respektera det.
Vad innebär det praktiskt att gå över till bim?
– För stora företag är det ett stort steg eftersom det är en helt annan metodik. I början av ett projekt måste alla sitta tillsammans och finna den bästa lösningen, inte för var och en utan för alla tillsammans. Det kräver ett nytt sätt att tänka och kommunicera.
Vad finns det för fördelar?
– Vi kallar vår BIM-modell för en »digital tvilling«. I den digitala modellen kan vi simulera och beräkna allt. Allt överflödigt material kan tas bort och vi kan upptäcka alla möjliga misstag i tid. Vi får en sorts repetitiv effekt, vi bygger två gånger, en gång virtuellt och en gång i verkligheten. En »digital byggkultur« behöver implementeras i alla sektorer och även en gemensam standard för alla olika mjukvaruverktyg som finns i dagsläget. Jag tror att Open-BIM kommer att vara vägen framåt för Europa.
– Det innebär även fler fördelar, färre repetitiva arbetsuppgifter, färre misstag, bättre koordination och kostnadstransparens. Första gångerna tar det mer tid att jobba med BIM, men på det stora hela spar det tid i alla led.
Hur säkerställs ens eget arbete?
– Oavsett vilken BIM-nivå du jobbar i kan du styra nivådetaljeringen (LOD). Det görs genom olika accessnivåer. Det går hela tiden att se och styra vem som jobbar med vad samt när och hur i modellen. För det behövs det en BIM-ledare, eller snarare att alla är BIM-ledare för sitt respektive område. Alla förändringar styrs och utformas så att de behöver godkännas. Om man gör en förändring i en knutpunkt behöver den kontrolleras så att den inte orsakar strukturella svagheter. Om detaljeringen förändras behöver det godkännas av en annan person. Allt detta styrs av reglerna vi skapar tillsammans för ett projekt.
Finns det något negativt med bim?
– Nej, inte alls. BIM måste vara ett fritt, entusiastiskt och tillfredsställande flöde – något vi vill vara en del av. För mig som professor är en av de största uppgifterna att aktivera studenterna och få dem att känna energi och glädje för BIM.
För mer info om bim, ladda ned handboken från EU BIM Task Group på följande länk: eubim.eu/handbook.
Text David Valldeby
