Morö Backeskolans relativt anspråkslösa fasad i gråbrun limträpanel ger inte många ledtrådar till vad som väntar på insidan. Medan syftet med exteriören till den nybyggda högstadiedelen är att smälta in i omgivningen och tillsammans med låg- och mellanstadiedelen från 1970-talet bilda en enhet så tar den interiöra arkitekturen plats på ett helt annat sätt. Allra mest slående är den 16 meter höga och 900 kvadratmeter stora ljusgården, som fungerar både som formell och informell mötesplats, med gradänger i hårdvaxoljat limträ där man kan slå sig ner för att prata eller lyssna på någon som talar på scenen nedanför. På den öppna ytan längst ner finns ett elevkafé med en iögonfallande tresidig bardisk av KL-trä.
Ljusgården fungerar inte bara som en samlingsplats för alla som befinner sig i skolan utan den utgör också själva navet kring vilka alla rum och funktioner i högstadiedelen samlas. På så sätt är det lätt att orientera sig, oavsett var man befinner sig i skolan. I direkt anslutning till ljusgården finns funktioner som lektionssalar, grupprum, slöjdrum, matsal och idrottshall.
– Programarbetet med pedagogerna fokuserade på trygghet och öppenhet som de viktigaste faktorerna att bygga vidare på – ett svårt pussel eftersom väldigt många funktioner skulle ligga i centrum och skymda korridorer undvikas. Med ljusgården hittade vi en planlösning som uppfyllde kraven samtidigt som den gav förutsättningar för ett rationellt byggande med låg formfaktor, säger Mats Jakobsson, ansvarig arkitekt på Maf Arkitektkontor som ritat den nya skolan på uppdrag av Peab.
Förutom glaspartierna består alla ytskikt i den luftiga ljusgården av en kombination av limträ och KL-trä. Bärande delar i form av takfackverk i limträ har lämnats synliga och bidrar till den varma, levande känslan.
– Just de här limträfackverken är unika och vi är ensamma i Sverige om att göra dem. Det är sällan man ser limträ exponerat på det här sättet i en skola, och som limträleverantör blir jag sant lycklig när jag ser det färdiga resultatet, säger Göran Wahlberg, försäljningsingenjör på Martinsons som levererat alla träkonstruktioner i projektet.
En annan sak som utmärker sig i anslutning till ljusgården är de kubistiska, delvis utstickande grupprummen som svävar några meter ovanför markplan. Förutom den glasade ytan som vetter mot ljusgården är kuberna helt byggda av KL-trä.
– Totalt har vi levererat närmare 1 100 kubikmeter limträ och KL-trä till det här projektet, så det handlar verkligen om mycket trä i byggnaden, säger Göran Wahlberg.
Att merparten av den nybyggda delen av skolan är tillverkad av trä är ingen slump. Enligt Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi ska trä prövas som förstahandsval i alla bygg- och anläggningsprojekt som kommunen driver. Strategin säger vidare att trä eller andra förnybara material alltid ska väljas när det är tekniskt och ekonomiskt försvarbart. På Morö Backeskolan har det lett till att det mesta byggts i trä, men att vissa bärande delar utgörs av betong och stål där det är befogat.
– Det har blivit en väldigt bra kombination, där vi valt trä i högsta möjliga mån, men plockat in en del andra material utifrån hänsyn till ljud, fukt, brandsäkerhet och kostnader. Av erfarenhet vet vi dock att det går att hålla kostnaderna nere om man har med trä som ett alternativ redan från början. Här har träet i stommen till exempel också blivit en del av gestaltningen och ytskiktet, säger Emma Sundelin, projektchef på Skellefteå kommun.
Själva byggprojektet startade för drygt två år sedan och har bestått av två olika delar. Dels har det handlat om att fräscha upp den gamla låg- och mellanstadiedelen som både var trång och började bli sliten, dels om att bygga en helt ny högstadieskola.
– Vi jobbar med en skolstrukturomvandling i Skellefteå kommun och i den här delen av staden fanns behov av ytterligare en högstadieskola. Beslutet landade i att den nya skolan skulle byggas ihop med den befintliga låg- och mellanstadieskolan och att den skulle få en fullstor idrottshall som även kan användas för andra aktiviteter på kvällar och helger. I beslutet ingick också att den befintliga skolan skulle anpassas, så att allt blir som en enda enhet. Bland annat har vi nu byggt ett nytt kök för alla i den nya delen av skolan, berättar Emma Sundelin.
Själv ser hon många fördelar med att bygga i trä.
– Först och främst kommer miljöaspekten. Vi vet att trä belastar vår miljö mycket mindre än andra material, inte minst när det gäller koldioxidutsläppen. Vi vet också att människor mår bra av att vistas i miljöer av trä. Genom att använda träet både som stomme och som en del av gestaltningen slår vi två flugor i en smäll. Dessutom blir arbetsmiljön under själva byggtiden mycket trevligare, med mindre fukt och bättre ljudmiljö än om man jobbar med andra material, påpekar hon.
Projektet har varit upplagt som ett partneringprojekt med Skellefteå kommun som beställare, Peab som totalentreprenör, Maf Arkitektkontor som arkitekt och Martinsons som leverantör av alla träkonstruktioner – något som blivit en lyckosam kombination.
– Faktum är att det är det bästa partneringupplägg som jag varit med om så här långt. Framgångsfaktorerna berodde både på en väldigt bra personkemi mellan alla som deltog och på att vi hade en bra metod. I stället för större projekteringsmöten hade vi kontinuerliga veckomöten med visuell planering som hela tiden drev arbetet framåt, berättar Mats Jakobsson.
Tack vare det nära samarbetet lyckades de också korta den planerade byggtiden från två och ett halvt år till två år.
– Eftersom vi haft elever på plats i skolan under hela byggtiden har det varit mycket viktigt för oss att den befintliga verksamheten skulle fungera bra utan alltför stora störningar. Samtidigt kom vi också överens om att det var bättre att acceptera lite mer störning under en kortare tid och att därmed kunna minska byggtiden, säger Emma Sundelin.
Att samarbetet fungerade så bra underlättade också när det gällde en annan utmaning – att hålla projektets budget, när kostnaderna plötsligt såg ut att dra iväg då det från skolans sida fanns en önskan om att få så många lokaler som möjligt.
– För att landa enligt budgeten behövde vi minska kostnaderna med 40 miljoner kronor. Tillsammans lyckades vi då minska ytan på ett bra sätt, där lärare och andra som ska använda skolan ändå kunde känna sig nöjda, berättar Mats Jakobsson.
I ljusgården och sporthallen består både stomme och ytskikt av trä ända ner till golvet. I klassrum och matsalar har man däremot låtit en stålstomme bära en första våning av betonghåldäck. Det fanns en önskan om att gömma stommen i mellanväggarna för dessa utrymmen vilket kunde utformas enklare med stålpelare. Ovanpå det kommer en limträstomme och därefter träfackverk på de flesta av stomlinjerna. Genom att kombinera limträstommen med KL-trä har man också kunnat skapa en extra stark konstruktion som klarar de stora spännvidderna – som mest handlar det om 26 meter.
Den kanske största tekniska utmaningen med projektet handlade om att klara de stora takutsprången vid stora snölaster.
– För att klara det krävs en flexibel övergång mellan vägg och tak. Den största svårigheten är att få till det på ett bra sätt i kombination med en bra ljudisolering. Men med den teleskopanslutning vi nu gjort av väggarna kan taket vika ner sig fem centimeter utan problem, säger Mats Jakobsson.
En del av interiörens stjärntak med trätakstolar har fått fortsätta ut och bli en del av huvudentréns skärmtak. I övrigt har skolan fått en fasad av tre decimeter bred målad limträpanel. Kring de böjda partierna vid entréerna har man dock använt sig av något smalare dimensioner.
– På gavlarna har vi använt vanliga massiva pelare och balkar av limträ i stället för limträfackverk. Yttertaket är också gjort av trä och består av lättelement från ett företag i Örnsköldsvik som tillverkar kassetter med masonitbalkar som de isolerar och gör till färdiga tak, berättar Robert Andersson, projektledare på Martinsons.
Den unika interiöra arkitekturen på skolan har väckt stor uppmärksamhet runt om i landet och lett till många studiebesök redan innan den öppnade vid höstterminens skolstart i år. Bland annat har bostadsminister Peter Eriksson besökt skolan och tilltalats av den.
– Vi har verkligen fått en helt fantastisk skola. Den är bra både ur drifts- och investeringssynpunkt, har låg energiförbrukning och är väldigt yteffektiv trots att vi har så stora öppna ytor. Det känns fint att vi lyckats bygga bort alla korridorer som lätt blir både tråkiga och otrygga. Och att vi har fått en skola som nästan helt är i trä, säger Emma Sundelin.
Text Sara Bergqvist
