Vad gör en investerare som vill visa att det går att bygga hållbart? Kanske initieras ett projekt för att med lokala leverantörer och lokala långsiktigt hållbara råvaror bygga världens högsta hus av trä? Det är vad Arthur Buchardt gjorde. Resultatet är Mjøstårnet, 18 våningar högt – hela 30 meter högre än tidigare rekordinnehavare.
Den lilla tätorten Brumunddal, belägen där älven Brumunda rinner ut i Norges största sjö, Mjøsa, har blivit världsberömd. Här, två timmars bilresa från flygplatsen Gardermoen i Oslo, reser sig världens högsta träbyggnad.
– Mjøstårnet är en signaturbyggnad för trä som har satt Brumunddal på kartan, konstaterar arkitekten Øystein Elgsaas på Voll Arkitekter i Trondheim som svarat för design och utformning.
Och det är precis det som initiativtagarna till projektet, Arthur Buchardt och hans son Anders Buchardt på företaget Invest, hade önskat. Lokalpatriotism låg bakom valet av byggplats. En önskan att visa världen att det går att bygga högt och hållbart av trä var deras vision, liksom att lokala leverantörer och råvaror i första hand skulle användas.
– Jag känner till Parisavtalet och koldioxidavtryck och politiker som snackar om den gröna omställningen, men inte gör något åt det. Därför började jag fundera på ett projekt som visar vad som kan göras, med lokala resurser, lokala leverantörer och långsiktigt hållbara råvaror. Vi såg framför oss ett levande skyltfönster för träindustrin i Ringsakers kommun, säger Arthur Buchardt.
Och så har det blivit. Från Mjøstårnets utsiktsplattform på plan 18 ser man ut över den skog där de välvuxna granar som använts i limträkonstruktionen har hämtats. Strax intill finns också sågverket där virket har sågats och fabriken där det har limmats och sedan körts direkt till byggplatsen.
Även vägg- och takelement, parkett samt inredningssnickerier till Mjøstårnet har levererats av lokala träförädlingsföretag.
– Den korta restiden för allt byggmaterial är unikt för ett projekt av den här storleken, säger Øystein Elgsaas.
Men det som framför allt utmärker Mjøstårnet är höjden, 85,4 meter, och konstruktionen, helt av trä. Hela byggnaden vilar på en betongplatta som är förankrad med stålpålar i berget, nästan 50 meter under markytan. Detta innebär att husets egentliga höjd är 130–140 meter.
Byggnaden har sedan konstruerats med fyra vertikala fackverk av limträ. De väldiga hörnpelarna av limträ, 1 485 x 625 millimeter, och ytterligare tio pelare i mindre dimensioner, är avgörande för husets bärande system. Diagonala limträbalkar i väggarna bidrar till byggnadens stadga och bärkraft, liksom innerväggar av KL-trä som ska bära tyngden av de två 74 meter höga trapphusen samt tre hisschakt, även de byggda av KL-trä.
För den horisontella stabiliteten har bjälklagen en avgörande funktion. Från våning två till elva består dessa av prefabricerade bjälklagselement uppbyggda av fanerträskivor, lätta och snabba att montera och med längre spännvidd än bjälklag tillverkade av korslimmat trä. Och med stenullsisolering som hålls på plats med konsoler av stål för högsta möjliga brandhärdighet.
Från våning tolv och uppåt har trägolven i stället ersatts med 300 millimeter platsgjuten betong som vilar på limträbalkar.
– Detta betyder att byggnaden blir tyngre mot toppen, vilket är nödvändigt för att reducera dess svängningar när det blåser kraftigt. Det ger högre komfort för de boende, förklarar Rune Abrahamsen, vd på Moelven Limtre som levererat och monterat limträbalkar och byggelement till Mjøstårnet.
De 18 våningarna utgör ett elegant och mångsidigt landmärke där ytan fördelas lika mellan kontor på våningsplanen tre till sju, ett hotell vars 72 rum sträcker sig över våningarna åtta, nio, tio och elva samt bostäder på våningarna tolv till sexton. På våning 17 finns konferenslokaler med plats för 150 personer samt ytterligare två lägenheter. Dessutom ingår en publik simhall med två 25-metersbassänger i projektet. Sammanräknad golvyta är omkring 16 500 kvadratmeter. Högst upp kröns Mjøstårnet av en luftig pergola i trä som har förankrats i betonggolvet på våning 18. Bjälkarna i pergolan är utformade för att minimera luftmotståndet. Byggnaden får därmed en distinkt avslutning som harmoniserar med omgivningarna, med plats för att njuta av en hisnande utsikt över stad och land.
Själva limträstommen till Mjøstårnet har levererats färdigbearbetad och monterats ihop på marken och sedan lyfts in i bygget i sektioner, fyra till fem våningar i taget. Därefter har bjälklag och ytterväggar kommit på plats varpå nästa sektion påbörjats.
Alla ytterväggar är prefabricerade och levererade – från en fabrik på andra sidan vägen – med panel, fönster, isolering och fuktspärr på plats.
Detta innebär att man vid bygget av Mjøstårnet sluppit den tidsödande monteringen av utvändiga byggställningar. I stället har man använt en väldig tornkran som med stor precision lyft såväl stomme som väggelement på plats, vilket tillsammans med en väloljad logistik avsevärt förkortat byggtiden.
Stålkomponenterna som binder samman limträet eller fäster det i betongen är av samma utförande och höga kvalitet som används vid större brobyggen och höga byggnader. Varje ståldel är väl infälld i träet för att inte påverkas vid en eventuell eldsvåda.
– Försök som har gjorts visar att limträ bevarar sin bärkraft även efter 90 minuters fullt utvecklad eldsvåda. Virket i en limträpelare, 50 centimeter i fyrkant, var efter branden alldeles vitt och friskt en bit under den brända ytan, berättar Rune Abrahamsen.
Även allt virke i ytterväggarna är brandimpregnerat. Man har också valt syrafasta
beslag mellan våningsplanen för att förhindra rostränder på fasaden. Detta ger samtidigt ett extra skydd om det mot förmodan skulle uppstå en brand i ytterväggskonstruktionen.
Att det är stående panel på väggen förklaras med att den ska framhäva byggnadens höjd. Den våningshöga panelen går att montera utan skarvar vilket gör den mindre sårbar för väder och vind.
– Vi har monterat panelen så att den bildar ett rytmiskt mönster. Det skapar ett skuggspel på fasaden som gör att vädrets påverkan på träet framstår som mindre synligt, förklarar Øystein Elgsaas.
Invändigt har synliga konstruktionsdetaljer, som balkar och diagonaler, behandlats med vitt färgpigment för att integreras och harmonisera med interiören, som en del av möblemanget.
– Här handlar det om en byggnad i trä, då är det fint om det också kommer till uttryck invändigt, säger Øystein Elgsaas.
Text Mats Wigardt
