Alldeles där Höga kusten-leden viker av norrut, vid den steniga stranden i Kroksvedjan, med en kvällssol som får skogen att glöda, pågår slutmonteringen av de vindskydd som ska erbjuda vandrare en plats för vila och eftertanke.
För såväl utformning och konstruktion som praktisk byggnation svarar fem framtida arkitekter och samhällsbyggare. En av dem är Emma Arvidsson, blivande landskapsarkitekt.
– Genom att flytta ut i naturen och arbeta i skala 1:1 får man en annan förståelse för de problem som kan uppstå än när man sitter lutad över ritbordet, säger hon.
Gustav Näsman, snart färdig byggnadsingenjör, håller med. Han pekar samtidigt på vikten av det handfasta samarbetet mellan ingenjörer och arkitekter som präglar projektet.
– Genom att vara med under hela processen får jag en viktig insikt om att vision och teknik inte nödvändigtvis behöver stå i motsats till varandra, säger han.
Tempot på stranden är högt uppdrivet. Om två dygn ska allt vara klart. Då har de haft knappt två veckor på sig, från idé till färdig byggnad. Virket – trallvirke i kärnfura 28 x 120 millimeter som limmats ihop två och två – ligger utplacerat mellan stenarna och är avsett för både golv och tak.
Vindskyddet, som är öppet mot havet, förankras i en stenkista med utrymme för virket att röra sig utifrån årstid och nederbörd. Virket är ställt på högkant i både golv och tak för maximal hållfasthet och bärkraft.
– Tanken är att det på ett lekfullt sätt ska smälta in mot stenarna på stranden och påminna om ett skepp som förlist, förklarar Gustav Näsman.
Ytterligare två grupper med studenter utformar och bygger samtidigt vindskydd på andra platser längs Höga kusten-leden. Teamen har fått namn efter respektive byggplats: Team Forest, Team Mountain och Team Sea. Gemensam nämnare är att man bygger av trä som vuxit och producerats på plats.
– Vi har velat lyfta fram trä som ett hållbart och levande material och att studenterna ska lära känna dess egenskaper för att använda det i sitt yrke på ett kreativt sätt, förklarar Martin Björklund.
Han är byggnadsingenjör på Sweco i Örnsköldsvik och en av initiativtagarna till arkitekturfestivalen Arknat som hölls första gången 2017.
Planen var att bjuda in arkitektstudenter till seminarier och workshoppar, men också att ta klivet från teori till praktik och på kort tid designa och konstruera en praktisk byggnad i överskådlig storlek som utmanar samspelet mellan natur och arkitektur.
– Valet föll på vindskydd, det är något som alla kan relatera till. I uppdraget ingick även att vindskydden skulle både sticka ut och smälta in, säger Martin Björklund.
Och med en titt på resultatet av tidigare års arkitekturfestivaler kan man konstatera att de lyckats väl i sitt uppsåt. Vindskydden är på samma gång utmanande och inbjudande, de tänjer gränser och väcker känslor.
– Det viktigaste är att de får människor att vilja stanna till en stund, att de sitter ner mitt i naturen och bara mår bra, säger Martin Björklund.
Varje år har, av de studenter som velat delta, 15 valts ut. De har delats in i tre grupper där arkitekter, landskapsarkitekter och byggnadsingenjörer ingått. Inom ramen för den utvalda platsen och vindskyddets klassiska funktion – skydd, vila, övernattning, utsikt – har grupperna haft fria tyglar.
Till nästa år flyttar Arknat söderut. Kvar blir nio unika vindskydd som skänkts till besökare och vandrare i Höga kusten.
Text Mats Wigardt
