När jag började som arkitekt hos en av våra trähusleverantörer i Småland för över tio år sedan var tiden en helt annan. Vi tog fram våra USP:ar (unique selling points) som skulle användas i marknadsföringen. Det fanns förstås många fördelar med att bygga industriellt i trä, till exempel snabb leverans, kort tid på byggarbetsplatsen, torr och varm byggprocess i fabrik och så vidare. Däremot pratade vi aldrig om klimatfrågan och koldioxidutsläpp.
Nu, i en tid när klimatfrågan är central i princip allt vi gör, har industriellt byggande i trä fått en helt ny USP. Mitt i all klimatångest är att bygga i trä någonting vi kan göra här och nu för att stävja effekterna, kompensera för andra mer koldioxidtunga industrier och dessutom med en lokal resurs som är förnyelsebar.
Regeringen har tagit ställning med sin träbyggnadsstrategi och fler och fler kommuner inser att trä spelar en nyckelroll om vi över huvud taget ska ha en chans att uppnå bland annat Agenda 2030. I en bransch med långa processer så har vi inte mycket tid att spela på.
Det handlar inte längre i samma utsträckning om att övertyga om varför. Fler och fler ställer sig snarare frågan »hur?«.
Föreningen Trästad har i uppdrag att svara på den frågan. Vi jobbar på kommunal och regional nivå med att sprida kunskap, nätverka och framför allt vägleda våra medlemmar i att kravställa för ett ökat träbyggande.
Vi jobbar kontinuerligt med mer generella insatser som seminarier, studieresor och workshoppar men arbetar också väldigt riktat mot kommuner och regioner. Till dem erbjuder vi stöd i att ta fram konkreta handlingsplaner för ett klimatneutralt byggande där trä är en viktig del. Det projektet heter Wood First, och just nu jobbar vi med ett antal ambitiösa kommuner som har bestämt sig för att satsa.
Vi har förstås ett antal föregångskommuner, såsom Växjö och Skellefteå som har jobbat för ett ökat träbyggande länge. Eksjö, Borlänge och Söderhamn har nyligen antagit träbyggnadsstrategier. Och i våras lanserade dessutom Malmö sin lokala färdplan som syftar till ett klimatneutralt byggande år 2030. Likväl har vi 290 kommuner och 20 landsting/regioner i Sverige – och alla måste med på tåget. Kommunerna har en stor möjlighet att påverka i och med sitt planmonopol, och dessutom bör de föregå med gott exempel med, inte minst, sina egna bolag, allmännyttan.
Vi har ett gediget arbete framför oss men intresset är stort och vi är på god väg. Det känns väldigt skönt att ha ett konkret verktyg att jobba med, att inte stå helt handfallna inför mänsklighetens kanske största utmaning. Det krävs förstås många fler insatser, men något har vi att jobba med nu när tiden är så knapp.
Kommunernas tid är nu, vår tid är nu.
