Under hösten har de första hyresgästerna flyttat in i A Working Lab vid Johanneberg Science Park på Chalmersområdet i Göteborg. Det är Akademiska Hus första byggnad med ett eget innovationsprogram för både byggprocessen och den färdiga innovationsarenan. Bakom den röda glasfasaden döljer sig nu en spännande experimentell miljö tänkt att fungera som en arena och fysisk länk mellan akademi, näringsliv och samhälle.
Byggnationen av de 11 700 kvadratmeter stora lokalerna påbörjades i maj 2017. Parallellt med kontorshusets framväxt har 16 innovationsprojekt pågått med själva huset som testbädd. Innovationsprojekten har handlat om allt från smarta energilösningar och nya sätt att bygga i trä till former för framtidens utomhuskontor och lärmiljöer.
– Att byggnaden har varit en viktig plats för innovation under hela byggprojektets gång har gjort det till ett fantastiskt projekt att leda. Det är spännande att se hur stor innovationskraften är när man lyckas i ett samverkansprojekt som detta, säger Jan Henningsson, projektledare på Akademiska Hus.
Tanken från start har varit att använda rätt material på rätt plats i syfte att minska klimatpåverkan och göra byggnaden långsiktigt hållbar. Huset är därför byggt med en hybridstomme (en bärande konstruktion som består av mer än ett material) där källarvåningen och det stabiliserande hisschaktet är tillverkat av betong medan bjälklag är tillverkat av KL-trä, pelare av limträ och balkar av stål. Hybridstommen gjorde det möjligt att optimera antalet våningar till den gällande detaljplanen. Fördelen med hybridstomme i det här projektet var att våningshöjden kunde hållas nere för att möjliggöra ytterligare en våning enligt byggreglerna.
– Stommen kan bäst beskrivas som en traditionell prefabricerad betongstomme med stålpelare, hattbalkar och håldäckselement. Skillnaden är att bjälklagselementen och merparten av pelarna är utbytta till trä, berättar Per Hilmersson, konstruktör på Integra Engineering som varit huvudkonstruktör för projektet.
Att utforma en hållbar fastighet var en central utgångspunkt både för Akademiska Hus och för Tengbom i Göteborg som har ansvarat för byggnadens spännande och innovativa arkitektur. Susanne Kovacs Österberg, handläggande arkitekt, och Kerstin Sandholt, uppdragsansvarig, menar att samarbetet mellan de olika kompetenserna har varit både prestigelöst och inkluderande.
– Det är lite ovanligt att som arkitekt jobba så tajt med beställaren som vi har gjort i det här projektet. Vi har haft med oss den arkitektoniska höjden, visionen och budgeten och fått följa upp, styra och hålla den arkitektoniska målbilden tydlig för alla som varit involverade. Det har bidragit till ett ovanligt gott samarbete och en smidig process, vilket i sin tur påverkat slutresultatet i en positiv riktning, säger Kerstin Sandholt.
A Working Lab är en både publik och privat byggnad, där flödet genom det öppna entréplanet bjuder in till innovativa krockar mellan olika kompetenser och bakgrunder. Det är en livlig yta med kafé, restaurang, mötesplatser och arbetsplatser. På plan två finns en coworkingyta där externa aktörer kan hyra in sig. De fem övriga planen är kontor för bland annat Akademiska Hus egna verksamhet och det statliga forskningsinstitutet RISE.
– Vår målsättning har varit att visa så mycket synligt trä som möjligt. Materialet uppfattas harmoniskt av oss människor och har i en rad vetenskapliga studier även visat sig vara hälsofrämjande. Trä har varit en given ton i gestaltningen av samverkansytorna där trästrukturen bidrar till en varm och inkluderande miljö, säger Susanne Kovacs Österberg.
För att behålla den varma träkänslan är installationerna synliga, och inklädnaderna är gjorda i träullscement som valts för sin materialitet, men också för att det är en bra produkt ur miljösynpunkt. I entréhallen är interiören kompletterad med björkplywood på väggar och tak. Trapphusen är klädda i genomfärgade mdf-skivor för inomhusbruk.
Med träbyggande följer utmaningar som bland annat kretsar kring fukt och akustik. Ett av de innovationsprojekt som Akademiska Hus har initierat har därför undersökt vad som händer om man bygger med KL-trä utan att använda tält som väderskydd.
Bakgrunden till att ett tält inte kunde användas var att tomten låg inklämd mellan andra byggnader. Projektet inleddes med att undersöka hur väl det korslimmade träet stod sig mot väta. Testerna utfördes genom att placera ut bitar av träbjälklaget på taket ovanpå byggbodarna. Bitarna fick ligga på plats i tre månader och utsättas för väder och vind. Fuktkvoten mättes kontinuerligt av sensorer för att se hur de påverkades av fukt. Resultaten visade att fukten inte trängde så djupt ner i träet som man tidigare trott.
Att bygga med otäckta bjälklag innebar att byggnationen behövde gå fort för att inte exponera träet för fukt under längre tid än nödvändigt. Olika detaljlösningar planerades under byggnationen, till exempel skyddades allt ändträ som är extra känsligt för fukt, skarvarna tejpades mellan träblocken samtidigt som fuktkvoterna kontinuerligt mättes och följdes upp. När väggarna var på plats tätades fönsterhålen, och byggavfuktare sattes in för att skynda på torkningsprocessen. Resultatet av projektet blir nu en rapport som går att använda vid liknande byggnationer i framtiden.
I ett annat innovationsprojekt har olika akustiklösningar utforskats för att optimera ljudmiljöerna i byggnaden. I labbmiljö testades hur ljudet färdas genom bjälklag av trä och olika lösningar med exempelvis isolering, gipsskivor eller flytspackel.
– I en träbyggnad ter sig både ljud och vibrationer på andra sätt än i exempelvis betonghus. För att se till att innemiljön blir bra är det viktigt att ha med sig dessa frågor tidigt i byggskedet. Med den stora mängden mätningar vi gjort kan vi tillföra mycket kunskap om träbyggande till branschen, säger Per Hilmersson som ansvarat för projektet.
Under byggnationen fortsatte mätningarna. De pågår även nu när huset är inrett och klart, vilket också bidrar till att öka kunskapen om akustik i stora träbyggnader – från projektering till färdigt hus. Resultaten kommer att kunna användas vid andra byggnationer och generera kunskap som tidigare inte funnits samlad och tillgänglig.
– Det har också varit spännande att titta på olika lösningar för att få ner koldioxidutsläppen i byggfasen. En klimatberäkning av byggprojektets koldioxidavtryck visar på en kraftigt minskad klimatpåverkan tack vare de materialval som gjorts. Bara genom att till stor del välja en träkonstruktion lyckades vi sänka byggnadens klimatpåverkan med upp till 20 procent, säger Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus.
Det gemensamma arbetet kring hållbart byggande har gett utdelning, och i september tilldelades A Working Lab högsta hållbarhetsbetyg genom att uppnå guldnivån i miljöcertifieringssystemet »miljöbyggnad«.
text Katarina Brandt
