Ordlista

Akrylat Harts framställt genom polymerisation av ester eller salt av akrylsyra eller metakrylsyra eller en blandning av dessa syrors estrar. Kallas ibland polyakrylat. Se Ytbehandling av utvändigt trä och Ytbehandling av invändigt trä.

Akrylatfärg Latexfärg med akrylatharts som huvudsakligt bindemedel. Förekommer endast som vattenburen färg. Se Ytbehandling av utvändigt trä och Ytbehandling av invändigt trä.

Alkyd Harts som framställs genom polymerisation av två- eller flervärda karbonsyror med flervärda alkoholer. Oftast utförs kondensation tillsammans med fettsyror eller glycerider av dessa. Se Ytbehandling av utvändigt trä och Ytbehandling av invändigt trä.

Alkydfärg Färg med alkydharts som huvudsakligt bindemedel. Förekommer både som lösningsmedelsburen färg och vattenburen färg. Se Ytbehandling av utvändigt trä och Ytbehandling av invändigt trä.

Anisotropt Trä är ett anisotropt material, vilket innebär att dess egenskaper är olika i olika riktningar. Det gäller till exempel vid fuktpåverkan och lastpåverkan. Se Styrka.

BBR Boverkets byggregler, BBR, innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energi hushållning. Se Styrkaoch Hantering och lagring.

Balkar Fyrsågat virke, centrumutbyte, som ska användas i byggnader till till exempel golvbjälkar eller bärande element i vägg- och takstolskonstruktioner. Oftast är skillnaden mellan tjocklek och bredd större än 25 mm. Se Styrka, Limträsortiment, Konstruktionselement, Trä i byggprocessen, Trä i anläggningar och Byggbeslag.

Barkdrag Inväxt bark i virke, oftast i samband med övervallning av stamskada, klyka, sprötkvist med mera. Kan finnas i barkdragande kvist eller barkdragande lyra. Se Virkeskvalitet.

Bindemedel Den filmbildande beståndsdelen i färg med uppgift att åstadkomma fäste till under­laget och att binda samman de övriga beståndsdelarna i målningsfärgen. Organiska binde­medel är till exempel syntetiska polymerer, olja eller alkyd. Se Ytbehandling av utvändigt trä och Ytbehandling av invändigt trä.

Bioenergi (bark) Bioenergi omfattar all användning av biomassa som energikälla. Materialet omvandlas vanligtvis till pellets för användning i kraftvärmeverk där det blir elenergi eller värme­energi. Se Trä är ett hållbart byggmaterial och Från timmer till planka.

Brännved Trädstammar, kvistar och rötter från träd som används direkt som bränsle. Se Skogen och hållbart skogsbruk och Från timmer till planka.

Böjhållfasthet Materialteknisk benämning på den maximala spänning ett material kan ta upp vid böjprov. Se Egenskaper hos barrträ, Styrka, Hållfasthetssortering och Konstruktionselement.

Börmått Det överenskomna måttet på bredd, tjocklek och längd som ska gälla för virket och tillåtna måttavvikelser för tjocklek och bredd i två olika toleransklasser (normalt svarande mot hyvlat och sågat virke). Se Tvärsnittsmått.

c 1 200 c betecknar inbördes centrumavstånd till exempel 600 eller 1 200 millimeter. Se Trärådhuset, Konstruktionselement, Val av rätt skruv vid träbyggande och Virkesåtgång.

CE Conformité Européenne, CE, (i överensstämmelse med EU-direktiven). CE-märkning är en produktmärkning där produkten överens­stämmer med grundläggande krav på exempelvis hälsa, säkerhet, funktion och miljö samt att föreskriven kontrollprocedur har följts. Se Hållfasthetssortering, Virke för byggändamål, Konstruktionselement och Byggregler.

CEN European Committee for Standardization, Comité Européen de Normalisation, utarbetar EU-standarder. Se Byggande med trä är positivt för klimatet.

Centrumutbyte Sågat virke som tas ut ur stockens centrumdel. Centrumutbyte med en virkestjocklek över 32 mm kallas ofta plank. Se Från timmer till planka, Virke för byggändamål och Virke till snickeriindustrin.

Densitet Kvot av massa och volym hos ett material med enheten kg/m³. Se Egenskaper hos barrträ – Styrka, Trä och fukt, Träskydd och Hållfasthetssortering.

Diffusionstät Ett material som är diffusionstätt hindrar vattenmolekyler att röra sig från ett område med hög ånghalt till ett område med låg ånghalt. Se Trä i byggprocessen.

Dimensionshyvlat virke Virke som hyvlats på fyra sidor för att erhålla ett visst tvärsnittsmått. Har utseendemässigt lägre kvalitet än plan­hyvlat virke. Används främst för inbyggnad. Se Virkeskvalitet och Vanliga träprofiler.

Dimensionsstabilisering Ett virke kan stabiliseras med en kemisk eller fysisk påverkan som förhindrar eller begränsar rörelser i trä. Se Träskydd.

Dispergeras Akrylatfärg, som består av polymera material, dispergeras (finfördelas) i vatten till en så kallad dispersion – en vätska med små svävande partiklar. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Dispersionsfärg Färg i vilken bindemedlet ingår i form av en dispersion. Bindemedlet kan vara till exempel akrylat dispergerat i vatten. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Draghållfasthet Mått på ett materials förmåga att motstå draglaster; bestäms med hjälp av dragprov. Se Egenskaper hos barrträ och Styrka.

Dubbelfasspont Spontat virke med fas på den ena flatsidan intill såväl not som spont. Se Virkessortiment och Utvändiga panelbrädor.

Dymlat virke För dold förbindning av träförband används dymlingar. Förr i tiden användes dymlingar av trä, idag används ståldymlingar i stora träkonstruktioner. Se Konstruktionselement.

EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, EKS, innehåller regler för hur Euro­koderna får och ska tillämpas vid dimensionering av byggnader i Sverige. De ges ut av Boverket. EKS är ett nationellt tilläggsdokument till Eurokoderna, som sedan 2011 ersätter Boverkets konstruktionsregler, BKR, vilka inte längre tillämpas. Se Egenskaper hos barrträ, Styrka och Byggregler.

EN Europastandard från CEN. Se Byggande med trä är positivt för klimatet.

ENV Europeisk förstandard från CEN. Se Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot.

EPD Environmental Product Declaration, EPD, är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos produkter och tjänster i ett livscykelperspektiv. Miljöstyrnings­rådet är huvudman för Systemet för miljövarudeklarationer, EPD-systemet, som är initierat och drivs av näringslivet. Se Byggande med trä är positivt för klimatet.

Elasticitetsmodul Beskriver samband mellan last och töjning/böjning hos ett material. Se Egenskaper hos barrträ, Styrka och Hållfasthetssortering.

Enkelfasspont Spontat virke med fas på den ena flatsidan intill sponten. Se Utvändiga panelbrädor.

Extraktivämnen Med extraktivämnen avses bland annat fettsyror, hartssyror, sterylestrar och glycerider som finns i kärnveden hos furu. Se Egenskaper hos barrträ.

FSC Forest Stewardship Council, FSC, är ett certi­fieringssystem, där produkter certifierade enligt FSC-standard ska komma från skogar som är brukade på ett ansvarsfullt sätt ur miljö­mässig, social och ekonomisk synvinkel. Se Skogen och hållbart skogsbruk och Träskydd.

Fibermättnadsgräns Den gräns ovanför vilken trä innehåller både fritt och bundet vatten men under vilken det endast innehåller bundet vatten. Se Fuktkvot, Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot, Träets fuktrörelser och Mikroorganismer.

Fingerskarv Limmad längdskarv av virkesstycken, utformad med fingerliknande kilar. Finger­skarvning utförs industriellt under kontrollerade former, med olika limtyper beroende på använd­ningsområde. Se Hållfasthetssortering, Tvärsnittsmått, Trä- och träbaserade produkter, Virke för byggändamål och Konstruktionselement.

Finsågad yta Virke som sågats efter torkning. Minst en flatsida har band- eller cirkelsågad yta. Se Ytstrukturer, Virkessortiment, Trärådhuset, Virke för byggändamål och Ytbehandling av utvändigt trä.

Fjäder Den utstickande tungan på ett sponthyvlat virkesstyckes kantsida som ska passa i noten. Se Virkessortiment.

Fotosyntesen Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen tillverkar energirika syre- och kolhydratmolekyler av koldioxid, CO₂, och vatten, H₂O. Se Skogen och hållbart skogsbruk och Trä är ett hållbart byggmaterial.

Fuktkvot Kvot av vattnets massa i fuktigt material och massan av det uttorkade materialet, uttrycks i procent, %. Se Från timmer till planka, Egenskaper hos barrträ, Styrka, Träskydd, Tvärsnittsmått, Mikroorganismer, Virke för byggändamål,Trä i byggprocessen, Hantering och lagring och Ytbehandling av utvändigt trä.

Fuktkvotsgradient Variation i fuktkvot i virkets tvärsnitt. Se Fuktkvot och Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot.

Färg, målningsfärg Material bestående av binde­medel, bindemedelslösning eller bindemedels­emulsion samt färgämnen i form av dispergerade pigment, avsett att anbringas på en yta och där, efter torkning, bilda ett tunt skikt. Se Träskydd, Ytbehandling av utvändigt trä, Ytbehandling av invändigt trä och Val av rätt skruv vid träbyggande.

Glukos Glukos är en av de viktigaste kolhydraterna och används som energikälla av djur och växter. Glukos är också en byggsten i polysackariderna stärkelse, cellulosa och glykogen. Det är en av byggstenarna i de växande träden. Se Trä är ett hållbart byggmaterial.

Gänga Ett tredimensionellt spiralformat mönster på till exempel en skruv kallas för gänga. I träförbindningar används skruv med olika slags gängor för att passa olika typer av material som ska sammanfogas. Det finns också motgängad skruv för att sammanbinda två virkesstycken hårdare mot varandra. Se Spik och skruv och Val av rätt skruv vid träbyggande.

Harts Är ett annat namn för kåda och är samlingsnamn för en mängd olika halvfasta eller hårda organiska ämnen, både naturliga och konstgjorda. Se Egenskaper hos barrträ, Fuktkvot, Konstruktionselement och Ytbehandling av utvändigt trä.

Huvud Den del av en spik eller skruv mot vilken spiken slås in respektive drivs in i kallas för huvud. Se Spik och skruv och Val av rätt skruv vid träbyggande.

Hybridfärg Vattenburen färg vars bindemedel är en kombination av alkyd- och akrylatbindemedel. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Hygroskopicitet Förmågan att uppta och avge vatten­ånga. Se Beständighetsegenskaper.

Hyvlat virke Virke med alla sidor hyvlade. Se Egenskaper hos barrträ, Träskydd, Virkeskvalitet, Tvärsnittsmått, Virkessortiment, Vanliga träprofiler, Trärådhuset, Virke för byggändamål, Ytbehandling av utvändigt trä och Virkesåtgång.

Hårdhet Hårdhet är en storhet för material och beskriver hur stora krafter som behövs för att deformera materialet plastiskt. Hårdhet är inte samma storhet som densitet och mäts i Brinell eller Janka. Se Egenskaper hos barrträ, Styrka, Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot och Träskydd.

Impregnering Industriell behandling av virke med träskyddsmedel som ger hög upptagning av medlet i splintveden. Se Från timmer till planka, Träskydd  och Trä i byggprocessen.

ISO International Organization for Standardization, ISO, utarbetar globala standarder inom en mängd olika områden. Se Byggande med trä är positivt för klimatet.

Jämviktsfuktkvot Trä som befinner sig i luft med konstant temperatur och konstant fuktighet antar så småningom en bestämd fuktkvot, jämviktsfuktkvot. Se Fuktkvot och Träets fuktrörelser.

Kasein Ett mjölkämne som används som binde­medel i lim. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Klyvning Sönderdelning genom virkesstyckets kantsidor/klyvning på högkant. Se Virkeskvalitet, Virke för byggändamål, Virke till snickeriindustrin och Konstruktionselement.

Koldioxid Koldioxid, CO₂, bildas genom andning hos alla aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). I människokroppen är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen, och lämnar kroppen med utandningsluften. Med hjälp av fotosyntesen omvandlar växterna koldioxid och vatten till sockerarter, som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i cellerna, ofta omvandlat till cellulosa, stärkelse eller fett. Se Skogen och hållbart skogsbruk, Trä är ett hållbart byggmaterial och Byggande med trä är positivt för klimatet.

Kolhydrater Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika socker­arter. Glykos är en typ av sockerarter som bygger upp våra träd. Se Skogen och hållbart skogsbruk och Egenskaper hos barrträ.

Konditionering Konditionering av virke sker i torkprocessen vid sågverket. Där utjämnas torkspänningarna i virket för att minska sprickor i virket efter torkningen. Se Fuktkvot, Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot och Träets fuktrörelser.

Konstruktionsvirke Virke avsett för byggnadsdelar med huvudsaklig uppgift att bära last. Konstruktionsvirke utgörs i regel av granvirke. Endast om impregnerat konstruktionsvirke är ett krav används furu, då virke från gran är svårt att impregnera. Se Virkeskvalitet, Hållfasthetssortering, Tvärsnittsmått, Trärådhuset, Virke för byggändamål, Konstruktionselement, Hantering och lagring och Byggregler.

Krita Krita är en bergart som består av ren kalciumkarbonat, CaCO₃ och används i olika målningsfärger. En yta kan krita, det vill säga blekna i förhållande till den ursprungliga kulören i färgpigmentet. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Kulturskog Kulturskog är skog som är ett resultat av skogsodling, skog som inte är naturskog eller urskog. Se Skogen och hållbart skogsbruk.

Kulör, färg, färgton Egenskap hos material att reflektera eller släppa igenom ljus med viss våglängdssammansättning. Olika våglängds­sammansättning ger upphov till synförnimmelser som kan beskrivas som exempelvis rött, grått, brunt och svart. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Kådlåpa Kådlåpa är en öppning mellan två årsringar i virkesstycket, vanligen fylld med kåda. Se Egenskaper hos barrträ, Virkeskvalitet och Konstruktionselement.

Kådved Furuvirke med onormalt hög kådhalt. Olämpligt i virke som ska beröras eller lackeras. Se Virkeskvalitet och Virke för byggändamål.

Käl En halvcirkelformad skålning i en list kallas för hålkäl. Se Utvändiga panelbrädor.

Kärnved Inre delen av veden i det växande trädet, vars celler dött och upphört att transportera växtsaft. Vanligen mörkare till färgen än splintveden, men inte alltid tydligt urskiljbar. Se Egenskaper hos barrträ, Beständighetsegenskaper, Träets fuktrörelser, Träskydd och Virke för byggändamål och Virke till snickeriindustrin.

Lamelleringseffekten Lamellimmat trä kan bestå av försvagande kvistar eller annan defekt. Risken är mycket liten att defekter i flera lameller ska hamna i samma snitt. Se Konstruktionselement.

Leveransfuktkvot Den fuktkvot som virket ska levereras med enligt beställningen. Brukar anges som målfuktkvot. Se Träets fuktrörelser.

Lignin Träets naturliga lim, bidrar till att ge trä dess mekaniska styrka. Ligninet sammanfogar cellulosafibrerna till en stark vedstruktur. Se 
Egenskaper hos barrträ och Mikroorganismer.

Limträ Limträ består vanligtvis av 45 mm tjocka lameller (33 mm vid böjda element) av konstruktionsvirke som limmas samman. På detta sätt är det möjligt att tillverka större limträ­element än det går att såga konstruktionsvirke. Se Byggande med trä är positivt för klimatet, Från timmer till planka, Styrka, Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot, Hållfasthetssortering, Tvärsnittsmått, Virkessortiment, Limträsortiment, Virke för byggändamål, Konstruktionselement, Trä i byggprocessen, Trä i anläggningar, Hantering och lagring, Spik och skruv och Byggregler.

List Hyvlat eller profilhyvlat virke med litet tvärsnitt. Se Egenskaper hos barrträ, Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot, Virkeskvalitet, Tvärsnittsmått, Ytstrukturer, Vanliga träprofiler, Utvändiga panelbrädor, Invändiga panelbrädor, Lister, Virke för byggändamål, Hantering och lagring, Ytbehandling av utvändigt trä, Ytbehandling av invändigt trä och Val av rätt skruv vid träbyggande.

Lyra En stamskada på bark eller kambium på det växande trädet kan orsaka en lyra som bildas när skadan vallas över av kommande årsringar. Lyran kan innehålla både barkrester och kåd­ansamlingar. Se Virkeskvalitet.

Läkt (ribb) Kluvet virke i tjocklekar inom 12 – 38 mm och bredder inom 25 – 63 mm. Se Träskydd, Tvärsnittsmått, Vanliga träprofiler, Utvändiga panelbrädor, Trärådhuset, Konstruktionselement, Hantering och lagring, Ytbehandling av utvändigt trä, Spik och skruv, Val av rätt skruv vid träbyggande, Trärådhuset och Virkesåtgång.

m Förkortning av meter.

mm Förkortning av millimeter.

m³ Förkortning av kubikmeter.

mn Förkortning av miljoner.

md Förkortning av miljarder.

Medelfuktkvot Tillåten variation av virkespartiets fuktkvot. Se Fuktkvot och Hantering och lagring.

µm My-meter, även kallat mikrometer, är beteckningen för 0,000 001 meter eller en tusendels millimeter. Se Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot, Ytbehandling av utvändigt trä, Spik och skruv och Val av rätt skruv vid träbyggande.

Målfuktkvot Begärd fuktkvot i ett virkesparti, uttryckt som ett procenttal, se SS-EN 14298. Se Från timmer till planka, Fuktkvot, Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot, Träets fuktrörelser, Mikroorganismer, Träskydd, Virke för byggändamål, Trä i byggprocessen och Hantering och lagring.

Märg Område inuti den första årsringen främst bestående av mjuk vävnad. Märgen har en mörk brun färg. Se Från timmer till planka, Egenskaper hos barrträ, Virke för byggändamål och Virke till snickeriindustrin.

Märgfångare Genom att såga stocken så att märgen hamnar i ett virkesstycke kan man för snickeriindustrin såga ut märgen, märgfångare, och då få ett märgfritt virke i alla kvarvarande virkesstycken. Se Från timmer till planka och Virke till snickeriindustrin.

Naturskog Naturskog kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. Man skiljer mellan primär naturskog som alltid har varit skog, även då den utsatts för mänsklig påverkan, och sekundär naturskog som under någon tid varit öppen odlingsyta eller annan typ av öppen mark och därefter växt igen när marken lämnats obrukad. Planterad skog räknas aldrig som naturskog och naturskog räknas aldrig som urskog. Omkring 3 procent av Sveriges totala skogsareal är naturskog. Se Skogen och hållbart skogsbruk.

Not Längsgående, rännformig fördjupning (spår) i ena kanten på sponthyvlat virke avsett för sammanfogning med fjäder. Se Virkessortiment.

PCR Product Category Rules, PCR, utgör ett ramverk för EPD:er. SS-EN 15804 är en sådan ramverksstandard för EPD:er. Varje materialkategori utformar sedan, med denna som bas, sina specifika EPD:er. Inom träsektorn har ett förslag till PCR för trä och träbaserade produkter tagits fram. Se Byggande med trä är positivt för klimatet.

PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes, PEFC, är ett certifieringssystem, där produkter certifierade enligt PEFC-standard ska komma från skogar som är brukade på ett ansvarsfullt sätt ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel. Se Skogen och hållbart skogsbruk och Träskydd.

Penetrerande olja En olja som tränger in i virket. Se Fuktkvot, Träskydd och Ytbehandling av utvändigt trä.

Pigment De kulörgivande ämnena i målningsfärger, i regel bestående av mycket finfördelade oorganiska ämnen. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Planhyvlat (släthyvlat) virke Virke med fyra hyvlade sidor. Har utseendemässigt högre kvalitet än dimensionshyvlat virke och används främst för synliga ytor inomhus. Se Virkeskvalitet, Ytstrukturer, Vanliga träprofiler, Trärådhuset och Virke för byggändamål.

Postning Med postning menas dels bestämning av det geometriska mönster som stocken ska sågas upp efter, dels insättning av klingor och blad i blocksåg och delningssåg – avståndsinställning. Se Fuktkvot.

Profilhyvlat virke Hyvlat virke med speciellt tvärsnitt. Se Trärådhuset.

Pärlkvist En liten, i regel mörkfärgad torr kvist med en diameter av högst 7 mm som förekommer i granvirke. Se Egenskaper hos barrträ och Virkeskvalitet.

Pärlspont Slätspont med en längsgående vulst på den ena flatsidan intill fjädern. Se Invändiga panelbrädor.

ROT Reparation, Ombyggnad och Tillbyggnad, ROT, är en samlingsbenämning på åtgärder för att renovera och förbättra befintliga byggnader. Se Från timmer till planka.

Reglar Sågat eller dimensionshyvlat virke i tjock­lekar inom 34 – 50 mm och bredder inom 70 – 150 mm. Se Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot, Träskydd, Tvärsnittsmått, Trärådhuset, Virke för byggändamål, Konstruktionselement, Trä i byggprocessen, Spik och skruv, Trärådhuset och Virkesåtgång.

Relativ luftfuktighet Kallas också relativ ånghalt. Det är förhållandet mellan aktuell ånghalt och mättnadsånghalt, uttryckt i procent. Se Fuktkvot, Träets fuktrörelser och Mikroorganismer.

Rillning En grund profilering av en hyvlad yta för att färg ska få bättre vidhäftning. Se Ytstrukturer, Utvändiga panelbrädor, Limträsortiment, Virke för byggändamål och Konstruktionselement.

Rillor En typ av räfflor under skruvens huvud för att försänka skruven i trä under monteringen. Se Spik och skruv, Val av rätt skruv vid träbyggande.

Råhyvlat (råplanat) virke Virke med rektangulärt tvärsnitt, en flatsida sågad (godsidan) och övriga sidor hyvlade eller rillade. Se Tvärsnittsmått.

SIS Swedish Standards Institute, SIS, svensk medlem i ISO och CEN. Se Byggande med trä är positivt för klimatet.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP. Se Från timmer till planka, Styrka, Beständighetsegenskaper och Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot.

SS Svensk standard. Fastställs av SIS. SS ingår som första led i alla standardbeteckningar utarbetade efter 1 januari 1978. Se Byggande med trä är positivt för klimatet.

SS-EN En EU-standard som blivit införd som en nationell svensk standard kallas SS-EN. Se Byggande med trä är positivt för klimatet.

Sickativ Sickativ är ett slags torkmedel för linoljefärger, som katalyserar torkningsreaktioner i de oljehaltiga bindemedlen genom att påskynda linoljans oxidation och/eller polymerisering. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Sidobräder Sågat virke som tas ut ur stockens yttre del, utanför centrumutbytet, kallas också sidoutbyte. Sidobrädor har en virkestjocklek mindre än 32 mm. Se Från timmer till planka och Virke till snickeriindustrin.

Skeppningsmärke Vid justering av brädor och plank på sågverket stämplas virket i änden med ett så kallat skeppningsmärke. Det anger kvalitet och vilket sågverk som är producent. Se Virkeskvalitet.

Skjuvhållfasthet Skjuvning, eller skjuvtöjning, är en deformation utan volymändring. Den definieras som vinkeländringen skapad av deformationen. Skjuvning uppkommer av att två skjuvkrafter verkar parallellt med snittytan. Se Egenskaper hos barrträ och Styrka.

Skogsvolym Skogen mäts i kubikmeter, m³. Skogskubikmeter (m³ sk) är volymen av stammen inklusive bark, men utan grenar och stubbe. En 26 meter hög gran med en brösthöjdsdiameter lika med 32 cm är ungefär 1 m³ sk. Se Skogen och hållbart skogsbruk och Från timmer till planka.

Slaghållfasthet Ett materials eller en konstruktions förmåga att motstå slag och stötar, det vill säga snabba belastningsförlopp, utan att brott uppstår. Se Egenskaper hos barrträ.

Slätspont Spontat virke med alla sidor hyvlade. Se Vanliga träprofiler, Trärådhuset och Virke för byggändamål.

Snedfibrighet Snedfibrigt virke är när fiberriktning inte är parallell med stammens längdaxel. Se Egenskaper hos barrträ, Virkeskvalitet, Hållfasthetssortering och Konstruktionselement.

Sparrar Fyrsågat virke som har tjocklek av minst 75 mm. Oftast är det ingen eller högst 25 mm skillnad mellan tjocklek och bredd. Se Tvärsnittsmått.

Spets Den spetsiga delen på spik eller skruv. Se Spik och skruv.

Splintved Yttre del av veden i det växande trädet, som innehåller celler vilka transporterar växtsaft. Vanligen ljusare i färg än kärnan, men inte alltid tydligt urskiljbar. Se Egenskaper hos barrträ, Beständighetsegenskaper, Fuktkvot, Träets fuktrörelser, Mikroorganismer och Träskydd.

Spontat virke Virke med fjäder på den ena kant­sidan och not (ränna, spår) på den andra för sammanfogning. Not + fjäder = spontfog. Se Virkeskvalitet, Virkessortiment, Vanliga träprofiler, Utvändiga panelbrädor, Invändiga panelbrädor, Trärådhuset, Virke för byggändamål, Konstruktionselement, Trä i anläggningar, Hantering och lagring, Ytbehandling av utvändigt trä och Virkesåtgång.

Spräckning Sågning genom virkesstyckets flatsidor/klyvning på lågkant. Se Virke till snickeriindustrin.

Spår Träytor kan ha olika typer av spår frånbearbetningen vid sönderdelningen. Se Ytstrukturer och Virkessortiment.

Profilbrädor kan tillsammans bilda spår mellan sig. Se Virkessortiment, Utvändiga panelbrädor, Invändiga panelbrädor och Konstruktionselement.

Profilbrädor kan ha spår på baksidan för att begränsa formförändringar. Se Virkessortiment.

Utformningen av en skruvs huvud för att driva i skruven i form av ett streck eller spår. Se Spik och skruv.

Stumskarv När två virkesändar möts med ändträ mot ändträ. Se Konstruktionselement.

Substitution Det betyder ersättning. Inom miljö­arbetet betyder substitution att man försöker byta ut ämnen och arbetsmetoder i produktionen mot sådana som är mindre skadliga för miljön. Se Trä är ett hållbart byggmaterial och Byggande med trä är positivt för klimatet.

Sågat virke Virke med fyra sågade sidor. Se  Byggande med trä är positivt för klimatet, Fuktkvot, Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot, Träets fuktrörelser, Virkeskvalitet, Tvärsnittsmått, Ytstrukturer, Vanliga träprofiler, Mikroorganismer, Virke för byggändamål, Virke till snickeriindustrin, Konstruktionselement, Hantering och lagring, Ytbehandling av utvändigt trä och Virkesåtgång.

Särdrag Ett särdrag, eller virkesstörningar, kan förekomma i ett virkesstycke eller i en viss typ av träelement. Se Egenskaper hos barrträ och Konstruktionselement.

T-virke Konstruktionsvirke som sorterats och märkts enligt svensk standard SS 230120. Se Hållfasthetssortering och Tvärsnittsmått.

Tjurved Tjurved eller tjur är en avvikande egenskap eller kvalitet av ved på barrträd. Tjurved har tjockväggiga celler och veden i dessa årsringar är mörkare än den normala veden. Den bildas främst på nedsidan av lutande träd, som växer och strävar att komma i stående ställning igen, och i grenar. Varaktigt tryck är en förutsättning för tjurvedsbildning. Se Virkeskvalitet och Hållfasthetssortering .

Toppbrott När trädets topp skadas bildas ett toppbrott som påverkar fibrerna i trädets struktur och ger negativa egenskaper vid bedömning av kvaliteten. Se Virkeskvalitet och Hållfasthetssortering .

Torrhalt Torrhalt eller torrsubstanshalt, TS, är halten av torrsubstans i en lösning. Torrsubstansen är den mängd torrt material som återstår efter fullständig torkning av en målningsfärg. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Tryckhållfasthet En egenskap att kunna tåla vissa tryckkrafter. Se Egenskaper hos barrträ och Styrka.

Tvärsnittsmått Bredd och tjocklek/höjd på ett virkes­stycke eller en balk. Se Från timmer till planka, Träskydd, Tvärsnittsmått, Ytstrukturer och Vanliga träprofiler.

Täckande bredd Den synliga bredden på en enskild spontad eller falsad bräda efter montering. Se Virkessortiment, Vanliga träprofiler, Utvändiga panelbrädor, Invändiga panelbrädr, Limträsortiment, Trärådhuset och Virkesåtgång.

Underlagsspont Spontat virke med en rillad sida, den andra hyvlad eller rillad och övriga sidor hyvlade. Se Virkeskvalitet, Virkessortiment, Vanliga träprofiler, Trärådhuset och Konstruktionselement.

Vankant Stockens ursprungliga mantelyta, med eller utan bark, på ett hörn hos sågat virke. Se Från timmer till planka, Virkeskvalitet och Hållfasthetssortering.

Vattved Skada på kärnveden i äldre tallar vilken beror på att vatten tränger in genom döda kvistar. När vattnet fryser bildas sprickor i kärn­veden. Se Virkeskvalitet.

Viskositet En fysikalisk egenskap hos vätskor och gaser som betecknar deras ”tjockhet” eller interna motstånd mot flöden, och kan ses som ett mått på friktion i vätskor. ”Tunna” vätskor som metanol har låg viskositet, medan "tjockare" som olja har hög viskositet. Se Ytbehandling av utvändigt trä.

Vresved Kallas även tjurved. Vresved är en avvik­ande fiberegenskap eller kvalitet av ved på barrträd. Vresved har tjockväggiga celler och veden i dessa årsringar är mörkare än den normala veden. Den bildas främst på nedsidan av lutande träd, som växer och strävar att komma i stående ställning igen, och i grenar. Varaktigt tryck är en förutsättning för vresvedsbildning. Se Virkeskvalitet.

Värmekapacitet (specifik värme) För ett material menas den värmemängd i Ws eller kJ som behövs för att värma 1 kg av materialet 1°C.
Se Egenskaper hos barrträ och Styrka.

Värmeledningsförmåga (värmekonduktivitet) (λ_D-värde) Anger det antal W som per tidsenhet leds genom 1 m² av ett 1 m tjockt material när temperaturskillnaden mellan materialets sidor är 1°C. Se Egenskaper hos barrträ och Styrka.

Värmevärde Anger den mängd värme som uppkommer vid en fullständig förbränning av materialet. Se Egenskaper hos barrträ och Styrka.

Ytfuktkvot Mäts på ytan av ett virkesstycke och ska vara 16 % eller lägre vid målning och 18 % eller lägre vid inbyggnad. Se Fuktkvot, Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot, Mikroorganismer, Träskydd, Trä i byggprocessen, Hantering och lagring och Ytbehandling av utvändigt trä.

Ånghalt Är förhållandet mellan ångans massa och gasblandningens (luftens) totala volym, uttrycks i kg/m³. Se Fuktkvot.

Ändspontat virke Virke med alla kantsidor spontade. Se Virkessortiment.

Öppentid Den tid som träkonstruktionen är öppen för väder och vind vid montering eller bygg­ande på byggarbetsplatsen. Se Trä i byggprocessen.

Övermål Resten av en överkompensering av krympningen mellan sågningen av den råa stocken och dimensionen vid leverans. Se Från timmer till planka.