Träskydd

Bilden: Linoljeimpregnerad furupanel. Pumpkällehagen, Viskafors, nominerad till Träpriset 2012.

Trä och träprodukter kan behandlas på olika sätt för att förändra olika egenskaper. Det finns metoder för att påverka trämaterialets beständighet, hårdhet, formstabilitet och fuktupptagning. Metoderna kan delas in i:

• Behandling mot svamp- och insektsangrepp
• Brandskyddsbehandling
• Dimensionsstabilisering
• Hårdgörning.

Behandling mot svamp- och insektsangrepp

Med träskydd brukar man vanligen mena åtgärder som på olika sätt syftar till att skydda trä och träbaserade material mot angrepp av röta, blånad, mögel, insekter och marina träskadegörare (till exempel skeppsmask).

När man bygger i trä ska man i första hand utforma konstruktionen så att sådana angrepp förebyggs, så kallat konstruktivt träskydd.
I traguiden.se visas exempel på goda konstruktiva lösningar för de flesta detaljer som förekommer inom träbyggandet. Målsättningen är att träet inte ska ha alltför hög fuktkvot under längre tid. Till­fälliga uppfuktningar ska snabbt kunna torka ut och fuktkvoten ska ha möjlig­het att återgå till normala nivåer.

Det finns situationer där konstruktivt träskydd inte kan åstadkommas och höga fuktkvoter permanent bibehålls. I sådana fall kan trä med bättre beständighet användas. Det finns träslag eller delar av trädstammen som har bättre naturlig beständighet än andra träslag och stamdelar. Det finns också möjligheter att modifiera trä så att beständigheten höjs. Trä kan också tillföras kemikalier så att beständigheten förbättras. Läs mer i kommande avsnitt.

Impregnering med kemiskt träskydd

Genom att tillföra olika kemikalier till träet kan angrepp av träför­störande organismer hämmas eller förhindras. Olika medel har olika grad av effekt men också mängden tillförda kemikalier avgör effekten. Medlen kan tillföras manuellt genom bestrykning och doppning eller industriellt genom tryckimpregnering.

Bestrykning och doppning ger en ytlig påverkan. Medlen tränger inte in djupare i virket. Effekten blir begränsad. Metoderna används därför som ett komplement, till exempel vid skydd med penetrerande grundolja av ändträytor för att minska fuktupptagningen hos impregnerat virke.

Bestrykningsmedel används i första hand för ytbehandling av trall och utemöbler. Nya medel utvecklas fortlöpande för att få fram preparat med förbättrad effekt och utan skadlig påverkan på miljön.

Tryckimpregnering av trä sker främst på furu. Hos furu är det splintveden som har förmåga att ta upp impregneringsmedlen medan kärnveden endast får en ytlig inträngning. För att impregnerad furu ska få bättre beständighet krävs att all splintved är impregnerad ända in till kärnan. Vid impregnering av gran tränger en begränsad mängd impregneringsmedel in i virket. Impregnerad gran har därför sämre skydd än impregnerad furu.

För tryckimpregnerat trä som saluförs i de nordiska länderna finns ett klassificeringssystem som utarbetats av NTR (Nordiska Träskydds­rådet) baserat på europeiska standarder för träskydds­behand­lat virke. Klassificeringen gäller i första hand tryckimpregnerad furu, men numera även industriellt behandlad gran.

För att utöver märkningen kunna särskilja virke i träskyddsklass NTR/A och NTR/AB från varandra i handelsledet och i byggandet, impregneras de olika träskyddsklasserna i skilda dimensioner. I klass NTR/AB impregneras sågat och hyvlat virke med tjocklek upp till 38 mm. Dessutom impregneras virke med upp till 50 mm tjocklek men med en bredd upp till 125 mm. Övriga dimensioner impregneras i träskyddsklass NTR/A. Se tabell 24.

Merparten av det impregnerade virket som säljs är kvalitetskontrollerat, märkt NTR. Kontrollen är certifierad genom tredje part. Den avser kvaliteten hos den färdiga produkten, bland annat använda kemikalier, upptagen mängd och full inträngning, men även till­hörande miljöfrågor. På marknaden kan också förekomma impregnerat trä som inte är kvalitetskontrollerat enligt NTR.

De tekniska egenskaperna hos impregnerat trä är i stort sett desamma som för motsvarande oimpregnerat trä vad gäller till exempel handels- och hållfasthetssortering. Metaller korroderar som regel något snabbare i impregnerat trä. Beslag och fästdon av metall såsom spik och skruv ska vara rostskyddade – använd rostfritt stål eller varmförzinkat stål.

Avfall från impregnerat virke ska hanteras enligt kommunens anvisningar.

Vägledning för val av kemiskt träskydd

Träskyddsaspekterna är väsentliga vid allt byggande i trä. Samverkan mellan konstruktionsutformning, materialval och underhåll spelar en avgörande roll för konstruktionens funktion och brukstid.

När det gäller utformning av konstruktioner handlar det i första hand om att i möjligaste mån undvika fuktfällor, där träet har svårt att torka ut och som därmed utgör en riskfaktor för framtida rötskador. Utbudet av material blir allt större och för att underlätta material­valet och föreskriva ett ändamålsenligt träskydd, kan man försöka besvara följande frågor:

• Vilka krav eller önskemål finns om förväntad brukstid (livslängd) på konstruktionen?
• Är konstruktionen utsatt för väder och vind, ligger den nära eller står i kontakt med mark eller vatten, är fuktfällor omöjliga att undvika?
• Är konstruktionen lätt att inspektera med hänsyn till eventuella skador?
• Vilka konsekvenser kan ett oväntat brott få, och finns risk för personskada?
• Finns särskilda krav eller önskemål beträffande tekniska egenskaper eller samverkan med andra material? Är konstruktionen bärande? Hur är det med färgbeständigheten? Kan träet målas?
• Vilket underhåll kan förväntas under brukstiden och är konstruktionen lätt att komma åt för underhåll och reparationer?
• Hur hanteras avfall (kapbitar, utrangerat virke)? Kan man till exempel ha det som bränsle i egen panna, eller måste det lämnas till kommunens avfallsanläggning?

Förväntad brukstid, eller teknisk livslängd, är väsentligt, och här måste även estetiska hänsyn beaktas. Ju högre krav man har, desto viktigare är det att ta hänsyn till såväl den konstruktionstekniska utformningen som materialets egenskaper från beständighetssynpunkt samt underhålls- och estetiska aspekter.

Ser man till risken för angrepp av träförstörande organismer, finns det alltid en risk för träkonstruktioner i permanent kontakt med mark eller vatten. För konstruktioner ovan mark finns risk för rötsvampsangrepp som kan graderas från i stort sett ingen alls till praktiskt taget lika stor som i markkontakt, och det är inte alltid så lätt att bedöma risken.

Läs mer ...

NTR Dokument nr 1:2013 Nordiska träskyddsklasser och produktkrav för impregnerat trä. Del 1: Furu och andra lätt impregnerbara barrträslag. Nordiska Träskyddsrådet, 2012.
 
NTR Dokument nr 1:2011 Nordiska träskyddsklasser och produktkrav för impregnerat trä. Del 2: Gran. Nordiska Träskyddsrådet, 2011.
 
NTR Dokument nr 3:2013 Nordiska regler för kvalitetskontroll av impregnerat trä. Del 1: Furu och andra lätt impregnerbara barrträslag. Nordiska Träskyddsrådet, 2012.
 
NTR Dokument nr 3: 2011 Nordiska regler för kvalitetskontroll av impregnerat trä. Del 2: Gran. Nordiska Träskyddsrådet, 2011.
 
NWPC Document no 2:2010 Conditions for approval of wood preservatives for industrial wood preservation in the Nordic countries. Part 1. Scots pine and other permeable softwoods. Nordiska Träskyddsrådet, 2010.
 
SS-EN 335:2013 Träskydd – Definitioner och tillämpning av användningsklasser – Massivt trä och träbaserade produkter. SIS Förlag AB, 2013.
 
SS-EN 351-1:2007 Träskydd – Träskyddsbehandlat massivt trä – Del 1: Klassificering av inträngning och upptagning av
träskyddsmedel. SIS Förlag AB, 2007.
 
SS-EN 15228:2009 Träkonstruktioner – Konstruktionsvirke behandlat mot biologiska angrepp. SIS Förlag AB, 2009.

Modifierat trä

Beständigheten hos trä kan förbättras genom modifiering, till exempel värmebehandling (termisk modifiering), furfurylering och acetylering.

Värmebehandlat trä

Värmebehandling kan göras med både barrträ och lövträ och sker under syrefria förhållanden vid temperaturer mellan 160 och 220 °C. Vid behandlingen sker förändringar i träets kemiskt fysikaliska uppbyggnad. Virket får en brunaktig färg, som övergår i en gråaktig ton vid exponering utomhus. Värmebehandlat trä har lägre fuktupptagning och begränsade fuktrörelser jämfört med obehandlat trä. Värme­behandlat trä har lägre hållfasthet och är sprödare och ska därför inte användas i bärande konstruktioner.

Det finns inget officiellt kvalitetssystem men på marknaden finns två klasser, S (Stability) och D (Durability), där klass S är virke med förbättrad dimensionsstabilitet och klass D virke med förbättrad beständighet.

Furfurylerat och acetylerat trä

Furfurylering, impregnering med furfurylalkohol, och acetylering, impregnering med ättiksyraanhydrid, bedrivs ännu så länge endast utomlands och tillgången på den svenska marknaden är begränsad.

Tabell 25 Värmebehandlat trä - användningsområdetn

Brandskyddsbehandlat trä

Trä som är brandskyddsimpregnerat eller brandskyddsbehandlat genom målning kan ge skydd mot brand.

Vid impregnering används kemikalier som hämmar förbränningen. Dessa binds inte hårt i träet och träet måste därför skyddas genom målning.

Ytbehandling med brandskyddsfärg ger ett färgskikt som sväller vid brand och förlänger tiden tills träet antänds.

Dimensionsstabiliserat trä

Metoder som syftar till att reducera träets krympning eller svällning kallas dimensionsstabilisering. De används endast i speciella tillämpningar, till exempel i träskulpturer, för att begränsa sprickbildning. Det är ofta frågan om härdplaster som får fylla trästrukturen och samtidigt begränsa upptagningen av fukt.

Hårdgjort trä

Hårdheten hos trä är specifik för varje träslag, starkt kopplad till träslagets densitet. Furu och gran har relativt låg hårdhet jämfört med exempelvis ek.

Trä kan göras hårdare genom komprimering, det vill säga att densiteten ökas. För att komprimeringen ska bli bestående impregneras träet med plaster som låser sammantryckningen.

Hårdgjort trä används till exempel till golvbeläggning.